Ångestlabyrint
Tårarna bränner
som en rännil av het lava
innanför mina lövtunna ögonlock
Inuti mitt bröst bultar ett hjärta
frenetiskt, intensivt.
Hårt
Mina tankar är återigen fast
i en ångestlabyrint
Utan utväg
Medans jag ligger här
ensam på min säng
med det rosa överkastet
Ensam i mitt barndomsrum,
det rummet där dom ljusblåa väggarna
fortfarande skriker tonårsångest,
så inser jag sakta
Att detta är början på slutet
av något som kunnat bli
det vackraste i världen
Och jag kan inget annat göra,
än att bara flyta med
Hjälplös
som en rännil av het lava
innanför mina lövtunna ögonlock
Inuti mitt bröst bultar ett hjärta
frenetiskt, intensivt.
Hårt
Mina tankar är återigen fast
i en ångestlabyrint
Utan utväg
Medans jag ligger här
ensam på min säng
med det rosa överkastet
Ensam i mitt barndomsrum,
det rummet där dom ljusblåa väggarna
fortfarande skriker tonårsångest,
så inser jag sakta
Att detta är början på slutet
av något som kunnat bli
det vackraste i världen
Och jag kan inget annat göra,
än att bara flyta med
Hjälplös