Hemsk natt
Fy vilken jobbig natt jag haft.
Har haft flera sömnparalyser och hallucinationer.
Var länge sen sist,
så jag trodde att dom "försvunnit"
men icke . . .
Sömparalyser är så jävla obehagligt,
jag vaknar, fast ändå inte på nåt sätt.
Hjärnan vaknar, men kroppen är kvar i drömmen,
så jag kan inte röra mej,
inte skrika på hjälp så att nån väcker mej "ordentligt".
Vaken panik, dvs panikångest, är hemskt,
detta är nästan ännu värre,
för mot denna paniken hjälper inte att t.ex sysselsätta sej
så man bryter av ångesten,
eftersom man inte kan röra sej..
Det kröp/klättrade "saker" i taket.
Jag kan inte definiera vad det var,
så jag skriver saker.
Och ur väggarna kom det ansikten.
Lyckades tillslut vakna, på riktigt
(trodde jag)
och gick ut i köket
där märkte jag dock att ansiktena i väggarna
nu var i fönstrena.
Hade dock tillräckligt sans och balans
att jag INTE slog sönder fönstren,
utan drog ner persiennerna.
Så idag är jag dödstrött,
men vågar inte sova.
Vill inte uppleva paralyser och hallucinationer igen.
Jag vet dock att detta är en ond cirkel,
för vågar jag inte sova,
så går det tillslut så långt att jag hallucinerar i vaket tillstånd
och blir lätt psykotisk.
Kanske borde ta upp detta med min psykolog i nästa vecka?
Jag vill dock inte ha några sömntabletter.
Sist så slog dom pillrena jag fick då ut mej totalt.
Allt blev ÄNNU värre,
gick i sömnen, vissa gånger halvt vaken,
så jag visste halvt vad jag gjorde,
men kunde inte bryta det,
eftersom det inte helt och hållet var JAG
Vissa nätter byggde jag torn av tallrikar, glas och knivar
och skrev brev som jag morgonen efter
inte hade en aning om att jag skrivit.
Jag vet lixom inte vad som skrämmer mest,
hallucinationer och paralyser,
som är "fantasier och hjärnspöken"
eller sömngående, brev och torn
som går att ta på och är "verkliga"
Och som enligt mej får mej att framstå som ännu mer galen . . .
Man kan lixom inte förklara bort en sömnpromenad
lika lätt som en sömparalys . . .
Sömparalyser kan man bortförklara som "vanliga mardrömmar"
Vad ska man lixom säga om sömgåendet?
"Ääh, tog mej bara en liten promenad mitt i natten" ?
Har haft flera sömnparalyser och hallucinationer.
Var länge sen sist,
så jag trodde att dom "försvunnit"
men icke . . .
Sömparalyser är så jävla obehagligt,
jag vaknar, fast ändå inte på nåt sätt.
Hjärnan vaknar, men kroppen är kvar i drömmen,
så jag kan inte röra mej,
inte skrika på hjälp så att nån väcker mej "ordentligt".
Vaken panik, dvs panikångest, är hemskt,
detta är nästan ännu värre,
för mot denna paniken hjälper inte att t.ex sysselsätta sej
så man bryter av ångesten,
eftersom man inte kan röra sej..
Det kröp/klättrade "saker" i taket.
Jag kan inte definiera vad det var,
så jag skriver saker.
Och ur väggarna kom det ansikten.
Lyckades tillslut vakna, på riktigt
(trodde jag)
och gick ut i köket
där märkte jag dock att ansiktena i väggarna
nu var i fönstrena.
Hade dock tillräckligt sans och balans
att jag INTE slog sönder fönstren,
utan drog ner persiennerna.
Så idag är jag dödstrött,
men vågar inte sova.
Vill inte uppleva paralyser och hallucinationer igen.
Jag vet dock att detta är en ond cirkel,
för vågar jag inte sova,
så går det tillslut så långt att jag hallucinerar i vaket tillstånd
och blir lätt psykotisk.
Kanske borde ta upp detta med min psykolog i nästa vecka?
Jag vill dock inte ha några sömntabletter.
Sist så slog dom pillrena jag fick då ut mej totalt.
Allt blev ÄNNU värre,
gick i sömnen, vissa gånger halvt vaken,
så jag visste halvt vad jag gjorde,
men kunde inte bryta det,
eftersom det inte helt och hållet var JAG
Vissa nätter byggde jag torn av tallrikar, glas och knivar
och skrev brev som jag morgonen efter
inte hade en aning om att jag skrivit.
Jag vet lixom inte vad som skrämmer mest,
hallucinationer och paralyser,
som är "fantasier och hjärnspöken"
eller sömngående, brev och torn
som går att ta på och är "verkliga"
Och som enligt mej får mej att framstå som ännu mer galen . . .
Man kan lixom inte förklara bort en sömnpromenad
lika lätt som en sömparalys . . .
Sömparalyser kan man bortförklara som "vanliga mardrömmar"
Vad ska man lixom säga om sömgåendet?
"Ääh, tog mej bara en liten promenad mitt i natten" ?
Postat av: Peeper [Annie]
Usch vad läskigt! :/
Postat av: Sara
Usch!*
Vad händer ikväll?
