Hur mycket kan man egentligen gråta?
Jag tror att jag gråtit oupphörligt hela dagen.
På tåget från Varberg upp till Göteborg
så fick jag släppa ut håret ur tofsen,
så att det kunde hänga fram i ansiktet som mörkläggningsgardiner.
Just nu är jag så jävla osäker. Gjorde jag rätt som sa
att jag behövde tid för mig själv?
Att jag behöver vara ensam för att kunna hitta mig själv,
för att ta reda på VEM jag är.
För utan allt det sjuka så vet jag faktiskt inte vem jag är.
Vad tycker JAG om?
Vad vill JAG få ut av mitt liv?
Det är frågor jag bara kan svara på själv
och för att kunna det måste jag på egen hand lista ut svaren....
Postat av: mikaela
Att ta reda på vem DU är och inte vem sjukdommen är är hur viktigt som helst. Sen hur du kan uppnå det målet vet bara du själv. Ta hand om dig darl!
Postat av: Annie
mitt fina lilla söta hjärta.. kommer sakna dig jättemycket! gör det redan.. känns tomt utan dig och din pelefant.. jag VET att du kan klara av det här.. för du är SÅ jävla stark!! Jag tror på dig sötnos!! <3 <3 <3
Postat av: Å.M.A
Har du avslutat din behandling på Capio?
Postat av: akervallslchf.blogg.se
Du klarar det här. Du kan. Älskar dig gumman liten.
Postat av: akervallslchf.blogg.se
Du finns i mina tankar. Massa styrkekramar till dig <3
