Skitdag
Idag är en sån dag då jag verkligen inte ser nån mening med något
En sådan dag där jag redan innan jag ens gått ur sängen
VET att inget bra kommer ske.
Och jag har ALDRIG fel heller!
Inget har lixom gått min väg idag,
först så slet jag av en nagel.
Vilket gjorde så hela min värld raserades
Är nåt så in i helvetes petig med mina naglar,
och det ska vara SYMETRISKT,
men hell nooo att jag tänker göra det symetriskt nu,
för då får jag riva dom andra naglarna till blods.
Ska åka och köpa söta plåster imorgon
så får jag helt enkelt ha plåster på det fingret
tills nageln lixom "vuxit ikapp".
Bifogar en bild på eländet,
man verkligen SER hur ont det gör
(Ja.. jag börjar nog bli lite bloggskadad....)
Sedan så var jag och hämtade ut en bok på biblioteket,
"The short second life of Bree Tanner"
. . . på ENGELSKA!
Vad hade jag trott, att jag skulle kunna läsa den?
Inte för att jag har några problem med engelskan som språk,
men att läsa en bok är tillräckligt påfrestande för mitt psyke
även på svenska.
Min koncentrationsförmåga suger . . .
Så jag kände mej lite lätt efterbliven i allmänhet
och dum i huvvet i synnerhet där ett tag.
Tills jag fick fångat upp mej och påminnt mej om
att en efterbliven inte har ett IQ långt över det normala . . .
Vilket min psykolog kommit fram till att jag har,
men kan inte då det IQ't göra så jag iaf kan läsa en engelsk bok?
*Gaaarrrg*
Nåja. Just nu så vill jag mest skrika och riva sönder saker.
Att nåt så egentligen obetydligt (nagel+bok bland annat)
totalt kan rubba min dag
och hela mej för den delen . . .
Det gör väl inte saken lättare att jag ska ha min mens imorgon heller,
känner på mej att detta inte kommer bli en angenäm omgång,
varken humörsmässigt eller smärtmässigt.
Jag tycker uppriktigt synd om Micke som behöver stå ut med mej.
Får ta och mixtra med min cykel,
så jag inte har första mensdagarna på helgen .
(Nej, inte cykel som i en sån med styre, hjul, pakethållare och sadel)
En sådan dag där jag redan innan jag ens gått ur sängen
VET att inget bra kommer ske.
Och jag har ALDRIG fel heller!
Inget har lixom gått min väg idag,
först så slet jag av en nagel.
Vilket gjorde så hela min värld raserades
Är nåt så in i helvetes petig med mina naglar,
och det ska vara SYMETRISKT,
men hell nooo att jag tänker göra det symetriskt nu,
för då får jag riva dom andra naglarna till blods.
Ska åka och köpa söta plåster imorgon
så får jag helt enkelt ha plåster på det fingret
tills nageln lixom "vuxit ikapp".
Bifogar en bild på eländet,
man verkligen SER hur ont det gör
(Ja.. jag börjar nog bli lite bloggskadad....)
Sedan så var jag och hämtade ut en bok på biblioteket,
"The short second life of Bree Tanner"
. . . på ENGELSKA!
Vad hade jag trott, att jag skulle kunna läsa den?
Inte för att jag har några problem med engelskan som språk,
men att läsa en bok är tillräckligt påfrestande för mitt psyke
även på svenska.
Min koncentrationsförmåga suger . . .
Så jag kände mej lite lätt efterbliven i allmänhet
och dum i huvvet i synnerhet där ett tag.
Tills jag fick fångat upp mej och påminnt mej om
att en efterbliven inte har ett IQ långt över det normala . . .
Vilket min psykolog kommit fram till att jag har,
men kan inte då det IQ't göra så jag iaf kan läsa en engelsk bok?
*Gaaarrrg*
Nåja. Just nu så vill jag mest skrika och riva sönder saker.
Att nåt så egentligen obetydligt (nagel+bok bland annat)
totalt kan rubba min dag
och hela mej för den delen . . .
Det gör väl inte saken lättare att jag ska ha min mens imorgon heller,
känner på mej att detta inte kommer bli en angenäm omgång,
varken humörsmässigt eller smärtmässigt.
Jag tycker uppriktigt synd om Micke som behöver stå ut med mej.
Får ta och mixtra med min cykel,
så jag inte har första mensdagarna på helgen .
(Nej, inte cykel som i en sån med styre, hjul, pakethållare och sadel)
Omtumlande dag
Igår var en minst sagt omtumlande dag,
dock mestadels på ett bra sätt.
Först så ringde dom från försäkringskassan
och sa att jag får beviljat bostadstillägg.
Blev så glad att jag hoppade jämfota lite grann,
så dom andra som stod vid hållplatsen trodde nog jag var knäpp
(Vad nämligen på väg in till min psykolog)
Känns verkligen som om en stor sten fallit från mina axlar,
jag tycker det är så sjukt jobbigt att inte kunna betala för mej ordentligt här hemma,
även om Micke sagt att han klarar det ändå,
så vill jag lixom inte ligga honom till last.
Så nu kan jag iaf betala halva hyran.
Det känns bra!
Ja, jag var ju som ovan nämnt på väg in till min psykolog igår,
har, som ni kanske vet, gått på utredning senaste månaderna,
för att komma fram till vad som "är fel på mej"
Nu har dom äntligen satt en korrekt diagnos,
det känns bra det med.
Lite skrämmande, men bra
"Slemmigt men mättande" ungefär
(Vad det är för diagnos känns lite för privat
för att ta upp i en öppen blogg,
Nära vänner lär få reda på det tids nog ändå.
Fast å andra sidan, jag är fortfarande jag,
så det bör egentligen spela mindre roll . . . )
Känns bara lite sjukt,
har som sagt bara gått på detta stället ett litet tag,
och dom har redan samlat tillräcklig info om mej
så dom kan sätta en rätt så avancerad diagnos,
medans alla andra ställen jag gått till under åren
INTE ens efter flera år kunnat säga "vad som är fel" . . .
Men, man ska inte se bakåt,
utan blicka framåt istället
Nu vet dom och jag vad som är "fel",
och vi får utgå från det .
Men lite bitter är jag på dom andra ställena jag gått på.
Och det med all rätt tycker jag!!
dock mestadels på ett bra sätt.
Först så ringde dom från försäkringskassan
och sa att jag får beviljat bostadstillägg.
Blev så glad att jag hoppade jämfota lite grann,
så dom andra som stod vid hållplatsen trodde nog jag var knäpp
(Vad nämligen på väg in till min psykolog)
Känns verkligen som om en stor sten fallit från mina axlar,
jag tycker det är så sjukt jobbigt att inte kunna betala för mej ordentligt här hemma,
även om Micke sagt att han klarar det ändå,
så vill jag lixom inte ligga honom till last.
Så nu kan jag iaf betala halva hyran.
Det känns bra!
Ja, jag var ju som ovan nämnt på väg in till min psykolog igår,
har, som ni kanske vet, gått på utredning senaste månaderna,
för att komma fram till vad som "är fel på mej"
Nu har dom äntligen satt en korrekt diagnos,
det känns bra det med.
Lite skrämmande, men bra
"Slemmigt men mättande" ungefär
(Vad det är för diagnos känns lite för privat
för att ta upp i en öppen blogg,
Nära vänner lär få reda på det tids nog ändå.
Fast å andra sidan, jag är fortfarande jag,
så det bör egentligen spela mindre roll . . . )
Känns bara lite sjukt,
har som sagt bara gått på detta stället ett litet tag,
och dom har redan samlat tillräcklig info om mej
så dom kan sätta en rätt så avancerad diagnos,
medans alla andra ställen jag gått till under åren
INTE ens efter flera år kunnat säga "vad som är fel" . . .
Men, man ska inte se bakåt,
utan blicka framåt istället
Nu vet dom och jag vad som är "fel",
och vi får utgå från det .
Men lite bitter är jag på dom andra ställena jag gått på.
Och det med all rätt tycker jag!!
Kalas och Carl-Einar Häckner
I fredags var vi först hos Micke's mormor som fyllde år,
sedan bar det av in till Liseberg för att kolla på ovan nämnda pajas,
Carl-Einar Häckners Varieté.
Han är verkligen inte klok nånstans den människan.
Skrattade lite halvt ihjäl mej ett par ggr.
Sedan efter det så traskade vi runt på stan en stund,
i jakt på nån bar som inte var överfull,
gav rätt snart upp den jakten;
det var knöööökat överallt
Löningshelg, vackert väder, Gothia och Pink-konsert
är ingen bra kombination om man vill få plats på "solsidan" av Avenyn
Så vi tog vagnen hem istället,
eller ja, hem och hem,
till Majorna iaf!
Hamnade tillslut på Göta's,
as usual. =)
Har kommit fram till att jag nog är lite udda,
Anna var med i fredags,
(För er som inte är så insatta,
Anna är Micke's f.d flickvän)
jag borde tycka det är jobbigt att umgås med henne,
men det gör jag inte, jag tänker nästan inte ens på
"vem hon är" dvs Micke's ex.
Alla som jag nämnt för att jag/vi umgås med henne,
har reagerat och sagt "Oj, hur klarar du av det?" typ.
Så jag har förstått att det kanske inte är "helt normalt"
att kunna umgås med pojkvännens ex,
utan några "hard feelings" lixom.
Men i detta fallet så ser jag henne som Anna,
och inte som Micke's ex
Pratade med Micke om det i fredags,
och kom fram till att det nog är en kombination
Dels så ÄR jag inte svartsjukt lagd,
sedan så hade det nog vart annorlunda om jag INTE tyckt om Anna,
för jag tycker ju hon är en störtskön tjej,
men hade hon vart en sån blåst människa som jag bara inte klarat av,
då hade det nog vart annorlunda tror jag.
Men jag tror ändå inte det hade vart av SVARTSJUKA
som jag satt fötterna i backen,
utan isåfall av den enkla anledningen att jag inte gillar människan i fråga.
Micke har nämligen sådana ex oxå . . .
Som jag direkt känt att "Nej, denna människan kommer jag aldrig kunna tycka om"
. . . jag har väldigt lätt för att känna sånt fort,
och lika fort som jag känner det, lika svårt har jag att ändra uppfattning . . .
En gång hatad, alltid hatad. typ.
Men iaf.
Jag är nog inte helt som alla andra,
men i detta fallet är det ju en bra sak.
För jag vet att både Anna och Micke är i behov av varandras vänskap,
och jag gillar ju dem båda (på varsitt sätt då såklart)
så jag har inga problem att umgås allihop,
eller att Micke och Anna umgås =)
Jag är nog helt enkelt en okomplicerad och lätthanterlig människa!!
Mamma, sluta skaka på huvvet!!!
Såååå komplicerad är jag väl ändå inte?!
sedan bar det av in till Liseberg för att kolla på ovan nämnda pajas,
Carl-Einar Häckners Varieté.
Han är verkligen inte klok nånstans den människan.
Skrattade lite halvt ihjäl mej ett par ggr.
Sedan efter det så traskade vi runt på stan en stund,
i jakt på nån bar som inte var överfull,
gav rätt snart upp den jakten;
det var knöööökat överallt
Löningshelg, vackert väder, Gothia och Pink-konsert
är ingen bra kombination om man vill få plats på "solsidan" av Avenyn
Så vi tog vagnen hem istället,
eller ja, hem och hem,
till Majorna iaf!
Hamnade tillslut på Göta's,
as usual. =)
Har kommit fram till att jag nog är lite udda,
Anna var med i fredags,
(För er som inte är så insatta,
Anna är Micke's f.d flickvän)
jag borde tycka det är jobbigt att umgås med henne,
men det gör jag inte, jag tänker nästan inte ens på
"vem hon är" dvs Micke's ex.
Alla som jag nämnt för att jag/vi umgås med henne,
har reagerat och sagt "Oj, hur klarar du av det?" typ.
Så jag har förstått att det kanske inte är "helt normalt"
att kunna umgås med pojkvännens ex,
utan några "hard feelings" lixom.
Men i detta fallet så ser jag henne som Anna,
och inte som Micke's ex
Pratade med Micke om det i fredags,
och kom fram till att det nog är en kombination
Dels så ÄR jag inte svartsjukt lagd,
sedan så hade det nog vart annorlunda om jag INTE tyckt om Anna,
för jag tycker ju hon är en störtskön tjej,
men hade hon vart en sån blåst människa som jag bara inte klarat av,
då hade det nog vart annorlunda tror jag.
Men jag tror ändå inte det hade vart av SVARTSJUKA
som jag satt fötterna i backen,
utan isåfall av den enkla anledningen att jag inte gillar människan i fråga.
Micke har nämligen sådana ex oxå . . .
Som jag direkt känt att "Nej, denna människan kommer jag aldrig kunna tycka om"
. . . jag har väldigt lätt för att känna sånt fort,
och lika fort som jag känner det, lika svårt har jag att ändra uppfattning . . .
En gång hatad, alltid hatad. typ.
Men iaf.
Jag är nog inte helt som alla andra,
men i detta fallet är det ju en bra sak.
För jag vet att både Anna och Micke är i behov av varandras vänskap,
och jag gillar ju dem båda (på varsitt sätt då såklart)
så jag har inga problem att umgås allihop,
eller att Micke och Anna umgås =)
Jag är nog helt enkelt en okomplicerad och lätthanterlig människa!!
Mamma, sluta skaka på huvvet!!!
Såååå komplicerad är jag väl ändå inte?!
Dålig Karaktär
Eller vad är det man brukar kalla det,
när man lätt faller för frestelser?
Var iväg en spontansväng till Frölunda Torg förut,
brukar vara lugnare där än inne i stan.
Tänkte kolla på skor,
för jag börja tröttna på att mina fötter blir genomvåta
när jag använder mina Adidas-skor,
(Om det regnar/regnat ute såklart
blir ju lixom inte våt om fötterna om det är torrt ute . . daah)
Efter att ha kollat i ett par skoaffärer
så inser jag VARFÖR jag har halvtrasiga skor;
det är dels så förbannat dyrt med ordentliga skor,
och sedan är det så jävla jobbigt att ta på och ta av sej conversen
att det även sliter på naglarna att prova skor är oxå ett stooort minus.
Mina naglar är lixom min bästa del . haha
Sååå, summan av kardemumman blev att jag,
i och med skoprovandet,
blev påmind om fenomenet nagellack
därav blev mitt nästa besök Kicks
Där jag inhandlade lite nya lack,
som jag förövrigt faktiskt VAR TVUNGEN att köpa.
Sådeså.
*övertalar mej själv*
Köpte även sminkremover.
Det är oxå sånt man måste ha
Faktiskt.
Nåja. Så länge jag har fina naglar,
så kan jag faktiskt tänka mej gå me blöta fötter
och i värsta fall även barfota!
Och Converse och plastpåsar är ett välbeprövat överlevnadstips
när man lätt faller för frestelser?
Var iväg en spontansväng till Frölunda Torg förut,
brukar vara lugnare där än inne i stan.
Tänkte kolla på skor,
för jag börja tröttna på att mina fötter blir genomvåta
när jag använder mina Adidas-skor,
(Om det regnar/regnat ute såklart
blir ju lixom inte våt om fötterna om det är torrt ute . . daah)
Efter att ha kollat i ett par skoaffärer
så inser jag VARFÖR jag har halvtrasiga skor;
det är dels så förbannat dyrt med ordentliga skor,
och sedan är det så jävla jobbigt att ta på och ta av sej conversen
att det även sliter på naglarna att prova skor är oxå ett stooort minus.
Mina naglar är lixom min bästa del . haha
Sååå, summan av kardemumman blev att jag,
i och med skoprovandet,
blev påmind om fenomenet nagellack
därav blev mitt nästa besök Kicks
Där jag inhandlade lite nya lack,
som jag förövrigt faktiskt VAR TVUNGEN att köpa.
Sådeså.
*övertalar mej själv*
Köpte även sminkremover.
Det är oxå sånt man måste ha
Faktiskt.
Nåja. Så länge jag har fina naglar,
så kan jag faktiskt tänka mej gå me blöta fötter
och i värsta fall även barfota!
Och Converse och plastpåsar är ett välbeprövat överlevnadstips
Isola
Är hemma på Isola (Orust) för tillfället,
ska på återbesök till läkaren i Henån imorrn.
Lite skräckblandat sådär.
Men egentligen hoppas jag väl på en kirurgremiss,
så jag kanske kan bli bra (bättre) nån jävla gång.
Förut var jag, mamma och pappa nere med vovvarna och badade.
Alltså, hundarna skulle bada,
men av nån oförklarlig anledning så blir jag alltid
nästan lika blöt som dom!
Höll på att skratta mej i vattnet vid ett tillfälle med,
vi stod på bryggan, och kira
min alltid fruktansvärt smarta hund,
får för sej att hon ska upp på bryggan.
FRÅN vattnet.
Ni kan ju se det framför er...
Hade hon stått på backen och försökt hoppa upp,
så hade det nog gått,
men det blev visst lite mer komplicerat i vatten
Hennes min när hon föll huvudstupa i plurret igen,
den var obetalbar! =)
Fick tagit en del bilder,
men eftersom jag varken har minneskortadapter
eller kamerasladd med mej,
så får jag lägga in dom en annan gång
eller nåt!!!
Love Ceca
ska på återbesök till läkaren i Henån imorrn.
Lite skräckblandat sådär.
Men egentligen hoppas jag väl på en kirurgremiss,
så jag kanske kan bli bra (bättre) nån jävla gång.
Förut var jag, mamma och pappa nere med vovvarna och badade.
Alltså, hundarna skulle bada,
men av nån oförklarlig anledning så blir jag alltid
nästan lika blöt som dom!
Höll på att skratta mej i vattnet vid ett tillfälle med,
vi stod på bryggan, och kira
min alltid fruktansvärt smarta hund,
får för sej att hon ska upp på bryggan.
FRÅN vattnet.
Ni kan ju se det framför er...
Hade hon stått på backen och försökt hoppa upp,
så hade det nog gått,
men det blev visst lite mer komplicerat i vatten
Hennes min när hon föll huvudstupa i plurret igen,
den var obetalbar! =)
Fick tagit en del bilder,
men eftersom jag varken har minneskortadapter
eller kamerasladd med mej,
så får jag lägga in dom en annan gång
eller nåt!!!
Love Ceca
Supertrött och jätterastlös
Låter kanske som en något udda kombination,
men för mej är det ett vanligt förekommande tillstånd.
Jag vet dock inte vad som kommer först,
tröttheten eller rastlösheten.
Men sen sitter man där med BÅDA helvetena.
För trött för att göra nåt,
och för rastlös för att INTE göra nåt.
Känner mest för att lägga mej på golvet och gnälla.
Ungefär som en bäbis
Tror dock inte min bättre hälft ( Micke )
hade uppskattat det . . .
Sedan så är nog en hel del av tröttheten från de senaste nätterna.
Har inte kunnat sova alls bra,
har det inte vart för ytterligare paralyser och hallucinationer,
så har det vart för att jag inte VÅGAT somna av rädsla för dom .
Blir en sån jävla ond cirkel .
Vet ju inte hur jag ska intala min HJÄRNA
att det inte är verklighet,
ansiktena som kommer ut ur väggar,
saker som krälar i taken
eller känslan av att vara fast i sin egen kropp.
Men hur övertalar jag hjärnan det,
när det är den som "hittar på" allt från första början?
Nåja.
Idag spelas näst sista VM-matchen
..behöver jag ens säga att jag är oändligt lättad
och att jag inte ens för en sekund kommer sakna vuvuzelorna?
Dock så har Tour De France dratt igång nu och håller på ett par veckor framåt
Varför har jag hittat en sportfåne till pojkvän?
Det är tur att jag älskar honom så mycket som jag gör,
annars hade jag hällt klister i fjärrkontrollerna,
och monterat bort knapparna på tvn
Eller helt enkelt klippt kablarna!!!
Fast just de ja, det va ju det jag INTE skulle göra,
för eftersom det är bredbands-TV,
så sabbar jag ju själva internetuppkopplingen oxå då.
Skepp o' hoj!
men för mej är det ett vanligt förekommande tillstånd.
Jag vet dock inte vad som kommer först,
tröttheten eller rastlösheten.
Men sen sitter man där med BÅDA helvetena.
För trött för att göra nåt,
och för rastlös för att INTE göra nåt.
Känner mest för att lägga mej på golvet och gnälla.
Ungefär som en bäbis
Tror dock inte min bättre hälft ( Micke )
hade uppskattat det . . .
Sedan så är nog en hel del av tröttheten från de senaste nätterna.
Har inte kunnat sova alls bra,
har det inte vart för ytterligare paralyser och hallucinationer,
så har det vart för att jag inte VÅGAT somna av rädsla för dom .
Blir en sån jävla ond cirkel .
Vet ju inte hur jag ska intala min HJÄRNA
att det inte är verklighet,
ansiktena som kommer ut ur väggar,
saker som krälar i taken
eller känslan av att vara fast i sin egen kropp.
Men hur övertalar jag hjärnan det,
när det är den som "hittar på" allt från första början?
Nåja.
Idag spelas näst sista VM-matchen
..behöver jag ens säga att jag är oändligt lättad
och att jag inte ens för en sekund kommer sakna vuvuzelorna?
Dock så har Tour De France dratt igång nu och håller på ett par veckor framåt
Varför har jag hittat en sportfåne till pojkvän?
Det är tur att jag älskar honom så mycket som jag gör,
annars hade jag hällt klister i fjärrkontrollerna,
och monterat bort knapparna på tvn
Eller helt enkelt klippt kablarna!!!
Fast just de ja, det va ju det jag INTE skulle göra,
för eftersom det är bredbands-TV,
så sabbar jag ju själva internetuppkopplingen oxå då.
Skepp o' hoj!
Hemsk natt
Fy vilken jobbig natt jag haft.
Har haft flera sömnparalyser och hallucinationer.
Var länge sen sist,
så jag trodde att dom "försvunnit"
men icke . . .
Sömparalyser är så jävla obehagligt,
jag vaknar, fast ändå inte på nåt sätt.
Hjärnan vaknar, men kroppen är kvar i drömmen,
så jag kan inte röra mej,
inte skrika på hjälp så att nån väcker mej "ordentligt".
Vaken panik, dvs panikångest, är hemskt,
detta är nästan ännu värre,
för mot denna paniken hjälper inte att t.ex sysselsätta sej
så man bryter av ångesten,
eftersom man inte kan röra sej..
Det kröp/klättrade "saker" i taket.
Jag kan inte definiera vad det var,
så jag skriver saker.
Och ur väggarna kom det ansikten.
Lyckades tillslut vakna, på riktigt
(trodde jag)
och gick ut i köket
där märkte jag dock att ansiktena i väggarna
nu var i fönstrena.
Hade dock tillräckligt sans och balans
att jag INTE slog sönder fönstren,
utan drog ner persiennerna.
Så idag är jag dödstrött,
men vågar inte sova.
Vill inte uppleva paralyser och hallucinationer igen.
Jag vet dock att detta är en ond cirkel,
för vågar jag inte sova,
så går det tillslut så långt att jag hallucinerar i vaket tillstånd
och blir lätt psykotisk.
Kanske borde ta upp detta med min psykolog i nästa vecka?
Jag vill dock inte ha några sömntabletter.
Sist så slog dom pillrena jag fick då ut mej totalt.
Allt blev ÄNNU värre,
gick i sömnen, vissa gånger halvt vaken,
så jag visste halvt vad jag gjorde,
men kunde inte bryta det,
eftersom det inte helt och hållet var JAG
Vissa nätter byggde jag torn av tallrikar, glas och knivar
och skrev brev som jag morgonen efter
inte hade en aning om att jag skrivit.
Jag vet lixom inte vad som skrämmer mest,
hallucinationer och paralyser,
som är "fantasier och hjärnspöken"
eller sömngående, brev och torn
som går att ta på och är "verkliga"
Och som enligt mej får mej att framstå som ännu mer galen . . .
Man kan lixom inte förklara bort en sömnpromenad
lika lätt som en sömparalys . . .
Sömparalyser kan man bortförklara som "vanliga mardrömmar"
Vad ska man lixom säga om sömgåendet?
"Ääh, tog mej bara en liten promenad mitt i natten" ?
Har haft flera sömnparalyser och hallucinationer.
Var länge sen sist,
så jag trodde att dom "försvunnit"
men icke . . .
Sömparalyser är så jävla obehagligt,
jag vaknar, fast ändå inte på nåt sätt.
Hjärnan vaknar, men kroppen är kvar i drömmen,
så jag kan inte röra mej,
inte skrika på hjälp så att nån väcker mej "ordentligt".
Vaken panik, dvs panikångest, är hemskt,
detta är nästan ännu värre,
för mot denna paniken hjälper inte att t.ex sysselsätta sej
så man bryter av ångesten,
eftersom man inte kan röra sej..
Det kröp/klättrade "saker" i taket.
Jag kan inte definiera vad det var,
så jag skriver saker.
Och ur väggarna kom det ansikten.
Lyckades tillslut vakna, på riktigt
(trodde jag)
och gick ut i köket
där märkte jag dock att ansiktena i väggarna
nu var i fönstrena.
Hade dock tillräckligt sans och balans
att jag INTE slog sönder fönstren,
utan drog ner persiennerna.
Så idag är jag dödstrött,
men vågar inte sova.
Vill inte uppleva paralyser och hallucinationer igen.
Jag vet dock att detta är en ond cirkel,
för vågar jag inte sova,
så går det tillslut så långt att jag hallucinerar i vaket tillstånd
och blir lätt psykotisk.
Kanske borde ta upp detta med min psykolog i nästa vecka?
Jag vill dock inte ha några sömntabletter.
Sist så slog dom pillrena jag fick då ut mej totalt.
Allt blev ÄNNU värre,
gick i sömnen, vissa gånger halvt vaken,
så jag visste halvt vad jag gjorde,
men kunde inte bryta det,
eftersom det inte helt och hållet var JAG
Vissa nätter byggde jag torn av tallrikar, glas och knivar
och skrev brev som jag morgonen efter
inte hade en aning om att jag skrivit.
Jag vet lixom inte vad som skrämmer mest,
hallucinationer och paralyser,
som är "fantasier och hjärnspöken"
eller sömngående, brev och torn
som går att ta på och är "verkliga"
Och som enligt mej får mej att framstå som ännu mer galen . . .
Man kan lixom inte förklara bort en sömnpromenad
lika lätt som en sömparalys . . .
Sömparalyser kan man bortförklara som "vanliga mardrömmar"
Vad ska man lixom säga om sömgåendet?
"Ääh, tog mej bara en liten promenad mitt i natten" ?
Marionettdockan
Så liten för världen
försvarslös och svag
Men med en vilja att dansa
fritt och av sig själv
Styra sina egna steg
Dansen går över glödande kol,
över krasat glas
genom snåriga skogar
Med trådar fastknutna
i armar och ben
Oförmögen att styra sina egna steg.
Tvingad att tänka någon annan tankar
Marionettmästaren skrattar rått
bakom kulisserna där ingen ser
Tårarna svider
bakom hennes tunna ögonlock.
Hon gråter och ber
"Snälla herr Marionetti,
släpp mej fri!"
Marionettrådarna tvingar henne
dansa på gränsen till en avgrund
Med blödande fötter
och ett allt svagare sinne
"Lev på dina drömmar,
lev på ditt hopp
En vacker dag har jag släckt
det som finns kvar
Dansa, min docka
följ min minsta vink
Försök inse
att du är inget utan mej"
Eclipse, regn och monstermensvärk
Filmen igår var, som väntat, amaaaaazing!
Mitt hjärta slog verkligen volter på vissa ställen .
Behöver nog inte säga mer än så.
Filmen KAN inte förklaras,
den måste upplevas!
Har dock drömt rätt knepiga drömmar inatt . .
haha
Till och med Micke tyckte filmen var helt okej,
han gillar i princip aldrig samma filmer som mej :P haha
Idag regnar det ute,
faktiskt rätt skönt
Luktar så rent och fräsch när det regnat!
Och markerna behöver lite väta nu efter
dessa dagar av intensiv värme.
Både för att inte torka ut
och för att förhindra bränder.
Jag är livrädd för bränder.
Har respekt för de flesta naturfenomen,
men eld är ändå det som skrämmer mej mest.
Har inte sovit direkt bra inatt,
vaknade vid fyra av att jag trodde jag hade
ett alien i magen som ville ut.
Jag har alltid fruktansvärt ont första dagarna på mensen,
men vissa gånger så är det ÄNNU värre.
Detta är tydligen en sådan gång.
Har inte lyckats finna nåt mönster i det,
vet att en f.d vän till mej hade varannan gång
som hon i princip var sängliggande första dagarna,
och varannan gång hyffsat okej.
Får väl ta och föra mens-dagbok,
kanske kommer fram nåt dolt mönster då :P
Mitt hjärta slog verkligen volter på vissa ställen .
Behöver nog inte säga mer än så.
Filmen KAN inte förklaras,
den måste upplevas!
Har dock drömt rätt knepiga drömmar inatt . .
haha
Till och med Micke tyckte filmen var helt okej,
han gillar i princip aldrig samma filmer som mej :P haha
Idag regnar det ute,
faktiskt rätt skönt
Luktar så rent och fräsch när det regnat!
Och markerna behöver lite väta nu efter
dessa dagar av intensiv värme.
Både för att inte torka ut
och för att förhindra bränder.
Jag är livrädd för bränder.
Har respekt för de flesta naturfenomen,
men eld är ändå det som skrämmer mej mest.
Har inte sovit direkt bra inatt,
vaknade vid fyra av att jag trodde jag hade
ett alien i magen som ville ut.
Jag har alltid fruktansvärt ont första dagarna på mensen,
men vissa gånger så är det ÄNNU värre.
Detta är tydligen en sådan gång.
Har inte lyckats finna nåt mönster i det,
vet att en f.d vän till mej hade varannan gång
som hon i princip var sängliggande första dagarna,
och varannan gång hyffsat okej.
Får väl ta och föra mens-dagbok,
kanske kommer fram nåt dolt mönster då :P
Morgonpromenix
Kom precis hem efter en LÅNG promenad med Kira.
Gick iväg vid kl 8 ungefär och kom hem igen för ca 20 minuter sedan.
Behöver jag ens säga att min hund är typ DÖD?
Trodde inte det skulle vara så här förbannat varmt redan nu på morgonen,
men det var de visst .
Men som vanligt när jag traskar på,
och försvinner in i min egna värld
så har jag ingen koll på vart jag går,
så jag vilsade väl bort mej lite.
När jag kom fram till att jag inte visste vart jag var,
så beslutade jag mej för att ändå fortsätta gå,
istället för att vända tillbaka.
Men hem kom vi iaf!!
Träffade på den största labradorhannen jag nånsin sett förut me!
Var tvungen att fråga om den verkligen var renrasig!
Det var han. Hector hette han, 9 år gammal
grå på hakan
och helt GALEN
Mamma, Lukas är LUGN jämfört med denna herre!!
Det är inte ofta Kira är den som tröttnar på att leka,
det gjorde hon nu.
Så hon la sej pladask ner i gruset,
medans Hector så snällt tvättade
(läs: dreglade ner) hennes öron.
Hon börjar bli så himla duktig när vi träffar andra hundar nu.
Märks att hon börjar "mogna" till lite.
Kändes rätt bra att möta en annan labradorägare
som oxå har en vilding!
Ytterligare bevis på att rasen som sådan är lite halvgalen och vild! =)
Och jag va så mäkta stolt när jag hade bättre pli på min unghund
än vad han hade på sin gamling. hihi.
Hittade även en kompis uppe i ett berg som jag villade mej upp på
[Klicka för större bild]
Tyckte han satt så sött där och bevakade stigen!! =)
Seeeeeg
Är nåt så groteskt seg idag asså.
Måste vara värmen.
Blir helt efterbliven!
Som förut, när jag skulle koka ägg,
så tog jag en STOR kastrull,
vilket är en aning överambitiöst
(även för en liten Ceca)
Satt i köket och tyckte det tog väldigt lång tid för vattnet att koka upp . . .
Sedan när klockan ringde, så tog jag en provsticka,
för att kolla om äggen verkligen var klara . . .
Tror min hjärna smält bort idag . . .
Min pojkvän säger att jag inte ska skriva om alla dumheter jag gör,
men nån får sej väl ett gott skratt iaf!!
Man ska ju glädja sin omgivning sägs det .
Jag vill ha imorrn kväll NU!!
Eclipse!!!
Vilket "team" är ni?
Team Jacob eller Team Edward
Jag är lätt på Team Jacob's sida!! =)
Måste vara värmen.
Blir helt efterbliven!
Som förut, när jag skulle koka ägg,
så tog jag en STOR kastrull,
vilket är en aning överambitiöst
(även för en liten Ceca)
Satt i köket och tyckte det tog väldigt lång tid för vattnet att koka upp . . .
Sedan när klockan ringde, så tog jag en provsticka,
för att kolla om äggen verkligen var klara . . .
Tror min hjärna smält bort idag . . .
Min pojkvän säger att jag inte ska skriva om alla dumheter jag gör,
men nån får sej väl ett gott skratt iaf!!
Man ska ju glädja sin omgivning sägs det .
Jag vill ha imorrn kväll NU!!
Eclipse!!!
Vilket "team" är ni?
Team Jacob eller Team Edward
Jag är lätt på Team Jacob's sida!! =)
Värmeslag och cider
. . . är ingen vidare kombination.
Var ute igår med min barndomsvän Jenny och Cicci och Molly.
Märkte att det snurrar till i huvvet VÄLDIGT mycket snabbare efter en varm dag,
än t.ex en "vanlig dag", dvs mulet/regn/blåst/kallt.
Hade dock massa massa trevligt,
och jag kände mej nästan "normal" ett tag.
(Igår var för övrigt en rätt okej dag.
Inte "för mycket" ångest,
utan "lagom"
om man kan säga så?
Dom som vet vad ångest är vet nog vad jag menar . . .)
Dock så började magen påminna mej om sin existens,
så jag drog mej hemåt relativt tidigt,
var hemma strax efter tolv tror jag.
Idag blir det en luuuugn dag,
kanske sätta sej ute på gården en stund och sola.
Denna veckan har gått sjukt fort tycker jag!
Redan fredag lixom!!
Hoppas ni får en trevlig helg,
det ska jag ha!
Eclipse och mys!!! =)