Hemma på Isola
Åkte med mamma hem igår kväll
(Eftersom hon vackert fick komma ner
som moraliskt stöd när jag skulle till F-kassan, bland annat)
Jag behöver ha med mej någon på sådana möten,
eftersom min ångest ofta kan slå till
och göra så jag inte uppfattar vad folk säger till mej.
Eller förvränger det som dom säger osv.
Och eftersom det där med "personligt ombud" eller liknande
inte tilltalar mej riktigt, så är det bra att ha en snällig mamma! ♥
Mötet gick faktiskt över förväntan,
och min nya handledare verkar underbar!
Så himla lätt att prata med,
och hon var inte så jävla cynisk
som många på F-kassan och liknande ställen är.
Hon behandlade mej som en likvärdig,
vilket jag uppskattar!
Jag är ju lixom inte dum i huvvet!!
Hon gick utan några krux med på att
jag med ekonomiskt stöd av dom skulle få ett gymkort
(Tränar du på Life Health&Fitness,
så hojta till, det hade nog vart trevligt med sällskap!!!)
PLUS att jag även får resorna betalda,
och det med ett månadskort,
vilket ju även gäller när jag ska till Vera
eller Autism-Aspergerföreningen! =)
Det känns väldigt bra,
för det är så jävla dyrt att åka kollektivt.
Framförallt med tanke på att det oftast inte är
"nöjes-resor"! jag gör,
utan just sådana jag skrev ovan.
"Måste-resor" så att säga . .
Efter att vi vart på f-kassan så åkte vi till Frölunda Torg
fick lämnat tillbaka dom där jävla glasögonen,
och bytt dom till ett billigare, rätt okej par
Mellanskillnaden får jag som ett tillgodokvitto.
Känns som en sten fallit från mina axlar.
Dom där helvetes jävla glasögonen har plågat mej i snart tre månader.
Ungefär som en sten i skon man inte lyckas skaka ut.
Men nu är stenjäveln ute! mohahahaha!
Sedan så fick jag även en för tidig
födelsedagspresent!
(Eller som lite "plåster på såren"
och "tandläkar-klistermärke"
för att jag vart så duktig under dagen.
Om ni förstår mina idiotiska liknelser)
Som jag skrivit ett par ggr här i bloggen
så var jag ju i rätt akut behov av nya skor
Jag fick ett par Adidas sneakers,
och eftersom jag faktiskt har rätt små fötter,
så kunde jag köpa dom på junioravdelningen.
(Helt sjukt egentligen,
strl 38 2/3 är trehundra kronor billigare än strl 39
hallå lixom, hur många millimeter skiljer det?!)
Och, på vägen ut, så "sprang" vi på ett par skor till,
ett par Adidas dom med, med Gore Tex grejjs
för jag behöver nåt ordentligt när jag är ute med Kira.
Så dom fick det bli med.
(Dom var för övrig kraftigt prisnedsatta,
från 1000:- till 390:-)
Så jag fick nästan två par till priset av ett!
Ibland har man flyt!
Men. Alltid dessa jävla men.
Var med om en rätt kul grej när vi skulle ut ur affären,
killen i kassan sa att vi hade "pipit" när vi gick in.
Alltså, larmet hade gått igång när vi gick in.
Så han gick med till larmpelarna
för att se om det var samma sak när vi gick ut
Och klart som fan pep det.
Så vi fick testa om det var jag eller mamma,
och såklart var det jag som satte igång pipet.
Jättekul.
Så han testade om det var nåt i väskan som pep
Men icke.
Så han frågade om jag hade köpt något av det jag hade på mej nyligen,
och det hade jag kom jag på,
mina byxor köpte jag för en månad sedan cirka.
Då sa han att det kanske satt kvar en magnetgrejj i dom,
men det tyckte jag lät konstigt,
för jag hade ju tvättat byxorna minst två ggr.
Men så sant som det är sagt,
han sa att jag skulle kolla tvättlapparna
och tror ni inte det satt en såndär grej där?!
GALET!
Förstår bara inte hur i helskotta
vi kom ut ut affären där vi KÖPTE dom
utan att sätta igång larmet,
men tydligen så kan dom "hoppa igång" av sej själva
trots att dom blivit avmagnetiserade i affären man köpte dom.
Ja, man lär så länge man lever.
Men jag måste ju säga att man kände sej rätt dum.
Folk omkring måste ju trott man var en snattare!
Usch....
Efter det blev jag väldigt trött,
hade ju varit en jobbig/energikrävande dag.
Och jag hade väl inte direkt ätit ordentligt heller
Var ju så nervös inför f-kassamötet
att jag var helt spyfärdig hela förmiddagen . .
Men nu är jag lite lugnare,
är skönt att vara här hemma
Allt är så TYST
(visserligen har pappa just nu radion på,
och den spelar en Sabaton-låt)
Men för övrigt, så är det lugnt och tyst
Inga spårvagnar, ambulans/polissirener, gapande ungar,
skällande grannhundar, grannar med hemsk musiksmak,
och så vidare i all oändlighet.
Här hemma får man ibland slå lite på öronen
så man kan vara säker på att dom sitter där dom ska,
och inte har ramlat av
eller murats igen av fågelbajs eller nåt!
Ne, nu har jag skrivkramp!
TjingTjong!
(Eftersom hon vackert fick komma ner
som moraliskt stöd när jag skulle till F-kassan, bland annat)
Jag behöver ha med mej någon på sådana möten,
eftersom min ångest ofta kan slå till
och göra så jag inte uppfattar vad folk säger till mej.
Eller förvränger det som dom säger osv.
Och eftersom det där med "personligt ombud" eller liknande
inte tilltalar mej riktigt, så är det bra att ha en snällig mamma! ♥
Mötet gick faktiskt över förväntan,
och min nya handledare verkar underbar!
Så himla lätt att prata med,
och hon var inte så jävla cynisk
som många på F-kassan och liknande ställen är.
Hon behandlade mej som en likvärdig,
vilket jag uppskattar!
Jag är ju lixom inte dum i huvvet!!
Hon gick utan några krux med på att
jag med ekonomiskt stöd av dom skulle få ett gymkort
(Tränar du på Life Health&Fitness,
så hojta till, det hade nog vart trevligt med sällskap!!!)
PLUS att jag även får resorna betalda,
och det med ett månadskort,
vilket ju även gäller när jag ska till Vera
eller Autism-Aspergerföreningen! =)
Det känns väldigt bra,
för det är så jävla dyrt att åka kollektivt.
Framförallt med tanke på att det oftast inte är
"nöjes-resor"! jag gör,
utan just sådana jag skrev ovan.
"Måste-resor" så att säga . .
Efter att vi vart på f-kassan så åkte vi till Frölunda Torg
fick lämnat tillbaka dom där jävla glasögonen,
och bytt dom till ett billigare, rätt okej par
Mellanskillnaden får jag som ett tillgodokvitto.
Känns som en sten fallit från mina axlar.
Dom där helvetes jävla glasögonen har plågat mej i snart tre månader.
Ungefär som en sten i skon man inte lyckas skaka ut.
Men nu är stenjäveln ute! mohahahaha!
Sedan så fick jag även en för tidig
födelsedagspresent!
(Eller som lite "plåster på såren"
och "tandläkar-klistermärke"
för att jag vart så duktig under dagen.
Om ni förstår mina idiotiska liknelser)
Som jag skrivit ett par ggr här i bloggen
så var jag ju i rätt akut behov av nya skor
Jag fick ett par Adidas sneakers,
och eftersom jag faktiskt har rätt små fötter,
så kunde jag köpa dom på junioravdelningen.
(Helt sjukt egentligen,
strl 38 2/3 är trehundra kronor billigare än strl 39
hallå lixom, hur många millimeter skiljer det?!)
Och, på vägen ut, så "sprang" vi på ett par skor till,
ett par Adidas dom med, med Gore Tex grejjs
för jag behöver nåt ordentligt när jag är ute med Kira.
Så dom fick det bli med.
(Dom var för övrig kraftigt prisnedsatta,
från 1000:- till 390:-)
Så jag fick nästan två par till priset av ett!
Ibland har man flyt!
Men. Alltid dessa jävla men.
Var med om en rätt kul grej när vi skulle ut ur affären,
killen i kassan sa att vi hade "pipit" när vi gick in.
Alltså, larmet hade gått igång när vi gick in.
Så han gick med till larmpelarna
för att se om det var samma sak när vi gick ut
Och klart som fan pep det.
Så vi fick testa om det var jag eller mamma,
och såklart var det jag som satte igång pipet.
Jättekul.
Så han testade om det var nåt i väskan som pep
Men icke.
Så han frågade om jag hade köpt något av det jag hade på mej nyligen,
och det hade jag kom jag på,
mina byxor köpte jag för en månad sedan cirka.
Då sa han att det kanske satt kvar en magnetgrejj i dom,
men det tyckte jag lät konstigt,
för jag hade ju tvättat byxorna minst två ggr.
Men så sant som det är sagt,
han sa att jag skulle kolla tvättlapparna
och tror ni inte det satt en såndär grej där?!
GALET!
Förstår bara inte hur i helskotta
vi kom ut ut affären där vi KÖPTE dom
utan att sätta igång larmet,
men tydligen så kan dom "hoppa igång" av sej själva
trots att dom blivit avmagnetiserade i affären man köpte dom.
Ja, man lär så länge man lever.
Men jag måste ju säga att man kände sej rätt dum.
Folk omkring måste ju trott man var en snattare!
Usch....
Efter det blev jag väldigt trött,
hade ju varit en jobbig/energikrävande dag.
Och jag hade väl inte direkt ätit ordentligt heller
Var ju så nervös inför f-kassamötet
att jag var helt spyfärdig hela förmiddagen . .
Men nu är jag lite lugnare,
är skönt att vara här hemma
Allt är så TYST
(visserligen har pappa just nu radion på,
och den spelar en Sabaton-låt)
Men för övrigt, så är det lugnt och tyst
Inga spårvagnar, ambulans/polissirener, gapande ungar,
skällande grannhundar, grannar med hemsk musiksmak,
och så vidare i all oändlighet.
Här hemma får man ibland slå lite på öronen
så man kan vara säker på att dom sitter där dom ska,
och inte har ramlat av
eller murats igen av fågelbajs eller nåt!
Ne, nu har jag skrivkramp!
TjingTjong!
Postat av: Mamma
Din toka!! Älskar dig!!
