Dag 26 – Mina rädslor
Oj, det hade nästan vart lättare
om jag skrivit vad jag INTE är rädd för.
Men okej, får skriva om några av mina rädslor
Jag är fullkomligt livrädd för att bli inlagd igen,
och därav minst lika rädd för läkare.
Jag får ångest av att bara tänka på sjukhus,
läkare, sondslangar och så vidare
(På tal om det så ska jag till läkaren sen,
jippie . . . )
Pga min rädsla för att bli inlagd igen,
så är jag rädd för att rasa i vikt.
Men jag är även rädd för att gå upp i vikt,
och jag vet inte riktigt vilken rädsla som är värst där.
Jag har också en väldigt djupt rotad tandläkarskräck
(tror jag nästan fick till ett Ceca-skämt där, "rotad")
Bara av att tandläkaren skrapar tandsten
så tjuter jag som en treåring.
Och ännu värre om dom behöver göra nåt mera avancerat.
Hualigen . . .
Jag har en fruktansvärd spindelfobi.
Ser jag en spindel så börjar jag stortjuta,
det kryper i hela kroppen
och har jag riktig otur, så spyr jag rakt ut .
Jag är även väldigt rädd för att åka bil,
målar upp skräckscenarion under hela bilfärden
Vilket är väldigt jobbigt.
Jag är rädd för att vara bland folk
men jag är också rädd för att bli lämnad ensam.
Jag är rädd för att vara ivägen för mina vänner,
men också rädd för att inte räcka till,
att inte "vara ivägen" när jag behövs, så att säga.
Jag är ofta rädd för mej själv,
för mina egna tankar.
Mitt egna agerande.
Min hjärna.
Ibland är jag rädd för själva livet.
På att inte helt ha kontrollen över det,
men även rädd för hur lätt det egentligen ÄR
att kontrollera det, dvs avsluta det.
"Jag är livrädd för att leva men jag är dödsrädd för att dö"
(Mannen i den vita hatte - Kent)
om jag skrivit vad jag INTE är rädd för.
Men okej, får skriva om några av mina rädslor
Jag är fullkomligt livrädd för att bli inlagd igen,
och därav minst lika rädd för läkare.
Jag får ångest av att bara tänka på sjukhus,
läkare, sondslangar och så vidare
(På tal om det så ska jag till läkaren sen,
jippie . . . )
Pga min rädsla för att bli inlagd igen,
så är jag rädd för att rasa i vikt.
Men jag är även rädd för att gå upp i vikt,
och jag vet inte riktigt vilken rädsla som är värst där.
Jag har också en väldigt djupt rotad tandläkarskräck
(tror jag nästan fick till ett Ceca-skämt där, "rotad")
Bara av att tandläkaren skrapar tandsten
så tjuter jag som en treåring.
Och ännu värre om dom behöver göra nåt mera avancerat.
Hualigen . . .
Jag har en fruktansvärd spindelfobi.
Ser jag en spindel så börjar jag stortjuta,
det kryper i hela kroppen
och har jag riktig otur, så spyr jag rakt ut .
Jag är även väldigt rädd för att åka bil,
målar upp skräckscenarion under hela bilfärden
Vilket är väldigt jobbigt.
Jag är rädd för att vara bland folk
men jag är också rädd för att bli lämnad ensam.
Jag är rädd för att vara ivägen för mina vänner,
men också rädd för att inte räcka till,
att inte "vara ivägen" när jag behövs, så att säga.
Jag är ofta rädd för mej själv,
för mina egna tankar.
Mitt egna agerande.
Min hjärna.
Ibland är jag rädd för själva livet.
På att inte helt ha kontrollen över det,
men även rädd för hur lätt det egentligen ÄR
att kontrollera det, dvs avsluta det.
"Jag är livrädd för att leva men jag är dödsrädd för att dö"
(Mannen i den vita hatte - Kent)
Postat av: Nanna Mück
<3
