Tröttare än tröttast
Jag tar tillbaka allt vad jag nånsin sagt om trötthet,
och kan garantera att jag nu är på en rekordnivå
vad gäller trötthet för min del.
Har inte sovit bra på väldigt väldigt länge,
men det pga ryggen framförallt.
Nu är det dessutom en helvetes massa ångest som bråkar,
och dom som har ångestproblematik vet att nätterna ibland är värst . .
Jag har nämligen beslutat att ta ett krafttag med mitt matångestmonster
Jag vet att jag borde gjort det för länge, länge sedan,
men på något sätt så behövde jag samla kraften och energin,
och framförallt motivationen
att ta tag i mej själv och dra mej upp ur den här jävla sörjan.
Jag kände att jag höll på att drukna i min egen ångest,
och mina utageranden gentemot maten
gjorde/gör bara ångesten starkare.
Men, inga missbruk är lätta att ta sej ut,
oavsett i vilken form missbruken visar sig.
Det är verkligen nåt så jävulskt jobbigt,
ingen som inte vart i denna sitsen kan förstå.
Men jag var på god väg för ett par år sedan,
men efter ett flertal olyckliga incidenter och ett avlutat förhållande,
så föll jag sakta ner igen.
Jag tänker inte gå in på jättedjupa detaljer,
för det är inte till varken nytta eller glädje för någon.
Så mina dagar kommer huvudsakligen gå åt till att hantera ångesten,
och att försöka få i mej mat,
och, för mej kanske det svåraste, att behålla den med . . .
Mina kompensationstankar är väldigt höga nu,
framförallt vad gäller rörelse och motion,
därför väntar jag denna veckan ut innan jag går till gymmet igen.
Vill inte komma in i dåliga cirklar . . .
Idag direkt efter frukosten,
som bestod av en grov brödskiva med avocadoröra
(en halv mosad avocado, salt, peppar, lök)
och ett halvt ägg
så gick jag ut med Kira direkt
För jag måste UT ur lägenheten,
eller verkligen sysselsätta mej med något direkt efter jag ätit.
Och det är lättare utanför lägenheten
(dvs långt bort från toaletter .)
Sedan så åkte jag in till stan för att handla lite grejjer till Micke,
ugnsplåtar och strumpor bland annat.
För även om det ger mej sjukt mycket ångest av att gå runt inne bland folk,
så är den långt ifrån jämförbar med den ångesten som blir
efter att jag ätit något, och behållt det såklart .
När jag kom hem var det dax för lunch,
paj stod det på matsedeln idag.
Dock så håller jag mej till småbitar nu,
bättre det än att inte klara av det alls .
Paj är lätt att dela upp i lagom bitar,
och så kan man faktiskt göra pajer riktigt nyttiga med!
Lax och spenatpaj blev det denna gången,
hade en hel del rökt lax över sedan nyår nämligen . . .
Just nu står det en sådan paj till i ugnen,
så det lär bli paj ett tag framöver.
Men paj går ju bra att frysa med =)
Så, jag kämpar på
Skam den som ger sej!
Men som sagt. Det tar på krafterna att kämpa,
så jag är dödstrött nu . . .
Men ångestnivån är ändå för hög för att jag ska kunna slappna av.
och kan garantera att jag nu är på en rekordnivå
vad gäller trötthet för min del.
Har inte sovit bra på väldigt väldigt länge,
men det pga ryggen framförallt.
Nu är det dessutom en helvetes massa ångest som bråkar,
och dom som har ångestproblematik vet att nätterna ibland är värst . .
Jag har nämligen beslutat att ta ett krafttag med mitt matångestmonster
Jag vet att jag borde gjort det för länge, länge sedan,
men på något sätt så behövde jag samla kraften och energin,
och framförallt motivationen
att ta tag i mej själv och dra mej upp ur den här jävla sörjan.
Jag kände att jag höll på att drukna i min egen ångest,
och mina utageranden gentemot maten
gjorde/gör bara ångesten starkare.
Men, inga missbruk är lätta att ta sej ut,
oavsett i vilken form missbruken visar sig.
Det är verkligen nåt så jävulskt jobbigt,
ingen som inte vart i denna sitsen kan förstå.
Men jag var på god väg för ett par år sedan,
men efter ett flertal olyckliga incidenter och ett avlutat förhållande,
så föll jag sakta ner igen.
Jag tänker inte gå in på jättedjupa detaljer,
för det är inte till varken nytta eller glädje för någon.
Så mina dagar kommer huvudsakligen gå åt till att hantera ångesten,
och att försöka få i mej mat,
och, för mej kanske det svåraste, att behålla den med . . .
Mina kompensationstankar är väldigt höga nu,
framförallt vad gäller rörelse och motion,
därför väntar jag denna veckan ut innan jag går till gymmet igen.
Vill inte komma in i dåliga cirklar . . .
Idag direkt efter frukosten,
som bestod av en grov brödskiva med avocadoröra
(en halv mosad avocado, salt, peppar, lök)
och ett halvt ägg
så gick jag ut med Kira direkt
För jag måste UT ur lägenheten,
eller verkligen sysselsätta mej med något direkt efter jag ätit.
Och det är lättare utanför lägenheten
(dvs långt bort från toaletter .)
Sedan så åkte jag in till stan för att handla lite grejjer till Micke,
ugnsplåtar och strumpor bland annat.
För även om det ger mej sjukt mycket ångest av att gå runt inne bland folk,
så är den långt ifrån jämförbar med den ångesten som blir
efter att jag ätit något, och behållt det såklart .
När jag kom hem var det dax för lunch,
paj stod det på matsedeln idag.
Dock så håller jag mej till småbitar nu,
bättre det än att inte klara av det alls .
Paj är lätt att dela upp i lagom bitar,
och så kan man faktiskt göra pajer riktigt nyttiga med!
Lax och spenatpaj blev det denna gången,
hade en hel del rökt lax över sedan nyår nämligen . . .
Just nu står det en sådan paj till i ugnen,
så det lär bli paj ett tag framöver.
Men paj går ju bra att frysa med =)
Så, jag kämpar på
Skam den som ger sej!
Men som sagt. Det tar på krafterna att kämpa,
så jag är dödstrött nu . . .
Men ångestnivån är ändå för hög för att jag ska kunna slappna av.
Postat av: Kim
jag tror stenhårt på dig :) det kräver ett par dippar för att man skall kunna resa sig starkare :)
Postat av: Mamma
Kämpa på hjärtat!! Tvivlar definitivt inte på att du har det väldigt jobbigt. Vore nästan konstigt om du kan sova alls....
