Två år
Igår var det två år sedan jag och Micke blev ihop,
tänk vad fort tiden går ibland,
trots att man ibland känner det som om den stod stilla.
Vi "firade" våran 2års-dag med att förlova oss =)
Lättare att slippa ha flera datum att hålla koll på lixom. hehe
Så det blev ett himla tjoande hemma på Orust igår
när vi kom hem till mormor för att fira morsdag ^_^
Känns verkligen som att man tagit ett stort steg mot att vara vuxen nu.
"Lite" storleksskillnad på ringarna va? ^_^
Det fick bli släta vitguldsringar
eftersom varken jag eller Micke är så förtjusta i rött guld.
__________________________________________________________
Idag har vi vart en sväng till Skatås och promenerat,
dock så hittade vi inte riktigt rätt motionsspår,
så vi gick lite hit-och-dit istället.
Men bättre det än att inte gå alls,
och sålänge man ser lyktstolpar så är man iaf inte vilse i vildmarken!
tänk vad fort tiden går ibland,
trots att man ibland känner det som om den stod stilla.
Vi "firade" våran 2års-dag med att förlova oss =)
Lättare att slippa ha flera datum att hålla koll på lixom. hehe
Så det blev ett himla tjoande hemma på Orust igår
när vi kom hem till mormor för att fira morsdag ^_^
Känns verkligen som att man tagit ett stort steg mot att vara vuxen nu.
"Lite" storleksskillnad på ringarna va? ^_^
Det fick bli släta vitguldsringar
eftersom varken jag eller Micke är så förtjusta i rött guld.
__________________________________________________________
Idag har vi vart en sväng till Skatås och promenerat,
dock så hittade vi inte riktigt rätt motionsspår,
så vi gick lite hit-och-dit istället.
Men bättre det än att inte gå alls,
och sålänge man ser lyktstolpar så är man iaf inte vilse i vildmarken!
Kass uppdatering igen
Nu har det blivit lite si och så med uppdateringen igen.
Har vart en rätt rörig period det sista
och jag har mått lite sisådär.
Blandade orsaker till det,
inget jag orkar gå in på mer detaljerat just nu.
Igår var jag och Micke iallafall iväg och hämtade hem nya bilen.
Är sååå skönt att ha bil!!!
Det blev en Citroën C4, den nyyyya modellen.
Skitfin och jätteröd!
(Bilden nedan gör absolut inte bilen rättvisa,
jävla kassa mobilkamera, men man ser lite iaf!)
Så i eftermiddag när Micke slutat jobbet
skall vi brumma iväg till Åby-badet.
Eftersom vi båda har Guldkort på Life-gymmen
så ingår även simning på Åby.
Jag skall dock inte simma, utan det blir nog gym för min del.
För jag får panik av bara tanken på att visa mej i badkläder.
(För att inte tänka på paniken och ångesten som skulle infinna sig
under utprovningen av badkläder,
eftersom jag inte har några sedan innan . . *ryser*)
Ceca-trippen, dag tjugofem
Dag 25 – Min favorithögtid
Nu är det dags för mej att vara sådär tråkig och bitter igen,
eftersom jag inte är så förtjust i någon form av högtid.
Flera olika orsaker till varför,
dels att de allra flesta högtider vi firar har kristet ursprung,
sedan att det ofta är massa mat involverat i firandet.
Vilket är jobbigt nu, men oxå jobbigt eftersom jag
pga ätstörningarna i princip enbart har dåliga minnen
från senaste typ 10 årens firanden . . .
Alla hjärtans dag är väl dock en fin dag,
(trots att det bara blir mer och mer "köpa-prylar-galet"
för varje år som går . . .)
Så måste jag absolut välja en "högtid"
då får det bli Alla hjärtans dag
(Sedan om det är en högtid i ordets rätta bemärkelse
tål väl att disskuteras, men vafan, detta är min blogg,
här bestämmer jag vad som är vad. haha)
------------------------------------------------------------
Detta var sista inlägget i denna "Ceca-trippen",
som visserligen pga bloggslarv blev lite längre än 25 dagar.
Får se om jag gör någon mer sån här resa,
tror väl inte det, för det känns som om det
kommer bli svårt att få nya "ämnen".
Men man ska aldrig säga aldrig.
Kyss hajj!
Nu är det dags för mej att vara sådär tråkig och bitter igen,
eftersom jag inte är så förtjust i någon form av högtid.
Flera olika orsaker till varför,
dels att de allra flesta högtider vi firar har kristet ursprung,
sedan att det ofta är massa mat involverat i firandet.
Vilket är jobbigt nu, men oxå jobbigt eftersom jag
pga ätstörningarna i princip enbart har dåliga minnen
från senaste typ 10 årens firanden . . .
Alla hjärtans dag är väl dock en fin dag,
(trots att det bara blir mer och mer "köpa-prylar-galet"
för varje år som går . . .)
Så måste jag absolut välja en "högtid"
då får det bli Alla hjärtans dag
(Sedan om det är en högtid i ordets rätta bemärkelse
tål väl att disskuteras, men vafan, detta är min blogg,
här bestämmer jag vad som är vad. haha)
------------------------------------------------------------
Detta var sista inlägget i denna "Ceca-trippen",
som visserligen pga bloggslarv blev lite längre än 25 dagar.
Får se om jag gör någon mer sån här resa,
tror väl inte det, för det känns som om det
kommer bli svårt att få nya "ämnen".
Men man ska aldrig säga aldrig.
Kyss hajj!
Ceca-trippen, dag tjugofyra
Dag 24 – Mitt favoritprogram – och varför
Hmm.. Jag ser väldigt sällan på tv,
iaf för sällan för att följa nåt program slaviskt
och med "program" så antar jag att man inte räknar in serier
(som jag förvisso inte heller ser på tv, utan via datorn)
Det enda tv program som jag följer, det är Idol. haha
Varför? Ja, det undrar jag med ibland!
Har även ett par ggr sett på "Total blackout"
eller vad det nu heter, det tycker jag är kul,
så länge det inte innefattar små ludna varelser
med alltför många ben vill säga, för då blundar jag.
Jaa. Det är väl det enda typ.
För att dryga ut detta inlägget lite
så kan jag ju skriva upp vilka serier jag gillar
Fringe
Glee
L Word
Vänner
Jaa. Det var väl det enda inom den kategorin med för tillfället. haha
Hmm.. Jag ser väldigt sällan på tv,
iaf för sällan för att följa nåt program slaviskt
och med "program" så antar jag att man inte räknar in serier
(som jag förvisso inte heller ser på tv, utan via datorn)
Det enda tv program som jag följer, det är Idol. haha
Varför? Ja, det undrar jag med ibland!
Har även ett par ggr sett på "Total blackout"
eller vad det nu heter, det tycker jag är kul,
så länge det inte innefattar små ludna varelser
med alltför många ben vill säga, för då blundar jag.
Jaa. Det är väl det enda typ.
För att dryga ut detta inlägget lite
så kan jag ju skriva upp vilka serier jag gillar
Fringe
Glee
L Word
Vänner
Jaa. Det var väl det enda inom den kategorin med för tillfället. haha
Ceca-trippen, dag tjugotre
Dag 23 – En låt som får mig att gråta
Björn Afzelius - Ljuset
Min första tanke var att lägga upp Lars Winnerbäck's Kom änglar,
men jag kom på att det faktiskt finns en låt som "varit med" längre
och som aldrig lämnar mig utan en klump i halsen.
Vad gäller Kom änglar, så kan jag idag lyssna på den låten
utan att börja gråta,
(Men jag kan dock inte se den live
utan att tårarna faller ner för mina kinder,
då blir det för mycket för mig att hantera)
Låten ovan, eller Afzelius´ låtar i allmänhet,
har präglat väldigt mycket av min bardom.
Dom får mig ofta att minnas den tiden,
när man var ung och oförstörd,
innan allt rasade . . .
Just denna låten spelade jag väldigt mycket under en mycket
jobbig tid i mitt liv, då min första tillflyktsort blev mitt piano,
där jag försökte låta all sorg försvinna ut genom fingrarna
Min andra tillflyktsort blev in i mörkret, bakom stängda dörrar,
där ingen kunde höra mig gråta . . .
Björn Afzelius - Ljuset
Min första tanke var att lägga upp Lars Winnerbäck's Kom änglar,
men jag kom på att det faktiskt finns en låt som "varit med" längre
och som aldrig lämnar mig utan en klump i halsen.
Vad gäller Kom änglar, så kan jag idag lyssna på den låten
utan att börja gråta,
(Men jag kan dock inte se den live
utan att tårarna faller ner för mina kinder,
då blir det för mycket för mig att hantera)
Låten ovan, eller Afzelius´ låtar i allmänhet,
har präglat väldigt mycket av min bardom.
Dom får mig ofta att minnas den tiden,
när man var ung och oförstörd,
innan allt rasade . . .
Just denna låten spelade jag väldigt mycket under en mycket
jobbig tid i mitt liv, då min första tillflyktsort blev mitt piano,
där jag försökte låta all sorg försvinna ut genom fingrarna
Min andra tillflyktsort blev in i mörkret, bakom stängda dörrar,
där ingen kunde höra mig gråta . . .
Framtidsfunderingar
Idag på förmiddagen satt jag och läste igenom min systers kompis' blogg
Sanna, som hon heter, och ytterligare en tjej,
har vart i Afrika som volontärer på ett barnhem.
Det är något jag alltid viljat göra,
och fortfarande verkligen vill göra.
Idag slog det mig dock,
att det kanske är något sådant jag behöver göra,
för att få lite distans till mitt eget liv,
och sådant i det som jag inte gillar.
Att få se, att mitt liv faktiskt egentligen är rätt okej,
jämfört med hur deras liv är.
Att få hjälpa folk som verkligen behöver det,
att ge en bit av sig själv, men få tillbaka det dubbla.
Att känna att man verkligen gör något betydelsefullt.
För trots misären dom lever i,
så tar dom vara på solglimtarna och ler med hela själen.
Det är en egenskap många , framförallt i västvärlden, saknar,
och som jag verkligen kämpar för att "lära" mej . . .
"Vi är många som ligger i rännstenen,
men bara ett fåtal tittar mot stjärnorna"
Så nångång i framtiden, gärna så snart som möjligt,
så skulle jag vilja åka iväg och volontärarbeta ett par månader.
Jag ska göra det. Punkt.
Sanna, som hon heter, och ytterligare en tjej,
har vart i Afrika som volontärer på ett barnhem.
Det är något jag alltid viljat göra,
och fortfarande verkligen vill göra.
Idag slog det mig dock,
att det kanske är något sådant jag behöver göra,
för att få lite distans till mitt eget liv,
och sådant i det som jag inte gillar.
Att få se, att mitt liv faktiskt egentligen är rätt okej,
jämfört med hur deras liv är.
Att få hjälpa folk som verkligen behöver det,
att ge en bit av sig själv, men få tillbaka det dubbla.
Att känna att man verkligen gör något betydelsefullt.
För trots misären dom lever i,
så tar dom vara på solglimtarna och ler med hela själen.
Det är en egenskap många , framförallt i västvärlden, saknar,
och som jag verkligen kämpar för att "lära" mej . . .
"Vi är många som ligger i rännstenen,
men bara ett fåtal tittar mot stjärnorna"
Så nångång i framtiden, gärna så snart som möjligt,
så skulle jag vilja åka iväg och volontärarbeta ett par månader.
Jag ska göra det. Punkt.
Ceca-trippen, dag tjugotvå
Dag 22 – Min reaktion när jag ser mig själv i spegeln
När jag ser mig själv i spegeln vill jag bara gråta,
för det stora fula feta monstret framför mej är ingen vacker syn . . .
Jag vet innerst inne att jag inte ser samma som andra ser
(jag hoppas iaf det är så . . .)
för folk säger till mej att jag inte är fet och ful och äcklig,
men det är inte lätt när man ser det som man ser.
Jag kan helt ärligt säga, att jag hatar hur jag ser ut . . .
"Jag vill så gärna hitta mig själv,
finna vem jag egentligen är
Problemet är bara
att det är för mycket fett ivägen.
Jag vet att det är så,
det har spegelflickan talat om för mig
tusentals gånger
Jag tror inte ni kan förstå hur ont det gör
när man inte längre vill finnas kvar i sig själv
och när självmordstankarna aldrig försvinner
När ångestskriken i ens inre blir den enda "känsla"
som man kan ta på
och när det enda som kan överrösta skriken
är fingrar nerkörda i halsen
Just då, när jag sitter på toalettgolvet
med tårarna brännande innanför mina ögonlock
just då, precis i dom ögonblicken
känns det som om jag faller ner i ett stort hål,
för varje gång blir vägen upp så mycket längre"
När jag ser mig själv i spegeln vill jag bara gråta,
för det stora fula feta monstret framför mej är ingen vacker syn . . .
Jag vet innerst inne att jag inte ser samma som andra ser
(jag hoppas iaf det är så . . .)
för folk säger till mej att jag inte är fet och ful och äcklig,
men det är inte lätt när man ser det som man ser.
Jag kan helt ärligt säga, att jag hatar hur jag ser ut . . .
"Jag vill så gärna hitta mig själv,
finna vem jag egentligen är
Problemet är bara
att det är för mycket fett ivägen.
Jag vet att det är så,
det har spegelflickan talat om för mig
tusentals gånger
Jag tror inte ni kan förstå hur ont det gör
när man inte längre vill finnas kvar i sig själv
och när självmordstankarna aldrig försvinner
När ångestskriken i ens inre blir den enda "känsla"
som man kan ta på
och när det enda som kan överrösta skriken
är fingrar nerkörda i halsen
Just då, när jag sitter på toalettgolvet
med tårarna brännande innanför mina ögonlock
just då, precis i dom ögonblicken
känns det som om jag faller ner i ett stort hål,
för varje gång blir vägen upp så mycket längre"
Ceca-trippen, dag tjugoett
Dag 21 – En bild på mig själv som är tagen utav någon annan
Ibland (läs; ofta) önskar jag mej tillbaka.
Till den tiden då jag kunde få på mej min älskade klänning,
och såg hyffsat okej ut . . .
Ibland (läs; ofta) önskar jag mej tillbaka.
Till den tiden då jag kunde få på mej min älskade klänning,
och såg hyffsat okej ut . . .
Kontroll
Jag såg , på mamma's inrådan, en dokumentär på 3'an igår,
om Linda Lampenius och hennes väg genom ätstörningarna . . .
Mycket av det hon sa, kunde lika gärna vart mina egna ord,
och berättelser ur mitt liv.
Jag är egentligen väldigt delad i min uppfattning om sådana program.
Av flera orsaker.
Dels för att jag inte vill bli påmind om det som varit.
Men också för att jag inte vill bli påmind om det som är
Det som faktiskt är mitt helvete, fortfarande, varje dag
Hur mycket jag än försöker le och förneka för mej själv.
Men, något som för min del ibland är ännu svårare och jobbigare,
det är när jag får kommentarer om hur "frisk" jag är nu,
och hur duktig jag är som tagit mej ur skiten.
Det får mej att känna mej så misslyckad,
så falsk och så smutsig. Eftersom jag så jävla väl vet,
hur allt egentligen ligger till.
Och att jag är allt annat än duktig.
Men mitt yttre lurar er.
För det är sååå många som fortfarande, år 2011,
tror att en ätstörning. framförallt anorexi, enbart är kroppsligt.
Och bara för att jag inte väger under 40kg längre,
utan är, vad ni kallar det, "normalviktig",
så tror ni automatiskt att jag är "frisk".
Men i mina ögon är jag inte normalviktig,
för dom anorektiska tankarna är lika starka nu,
som dom var för flera år sedan.
Jag hatar fortfarande min kropp,
över allt annat.
I min värld är inget normalt . . .
Och jag, och framförallt min kropp,
vet att jag är långt ifrån "ute ur helvetet".
Anorexin och bulimin är varandras raka motsatser,
framförallt på det området som rör kontrollen.
Där jag genom självsvälten hade total kontroll
på både över min kropp och, vad jag ansåg, mitt liv.
Medans bulimin står för raka motsatsen,
man har ingen kontroll. Överhuvudtaget.
Varje gång man ätit och kräkts,
ända tills det känts som om tarmarna ska komma upp,
så lovar man sig själv, att detta var sista gången.
Men det blir ingen "sista gång".
Helvetet bara fortsätter.
Och hela mitt inre skriker
"Jag vill inte!!!"
men karusellen snurrar på som besatt.
Man förlorar mer och mer kontrollen över allt,
framförallt det som man så innerligt vill ha kontroll över;
maten och ätande.
Jag har på senaste tiden försökt ta upp kampen mot bulimin,
vilket jag även skrivit lite om här i bloggen.
Och vissa dagar går det hyffsat bra,
men så fort nånting i mitt liv inte går som planerat,
då blir allt väldigt jobbigt igen . . .
Det är ett rent och skärt helvete om jag ska vara ärlig.
Dom som varit/är där vet vad jag menar,
dom som inte varit där; jag hoppas ni aldrig hamnar där.
om Linda Lampenius och hennes väg genom ätstörningarna . . .
Mycket av det hon sa, kunde lika gärna vart mina egna ord,
och berättelser ur mitt liv.
Jag är egentligen väldigt delad i min uppfattning om sådana program.
Av flera orsaker.
Dels för att jag inte vill bli påmind om det som varit.
Men också för att jag inte vill bli påmind om det som är
Det som faktiskt är mitt helvete, fortfarande, varje dag
Hur mycket jag än försöker le och förneka för mej själv.
Men, något som för min del ibland är ännu svårare och jobbigare,
det är när jag får kommentarer om hur "frisk" jag är nu,
och hur duktig jag är som tagit mej ur skiten.
Det får mej att känna mej så misslyckad,
så falsk och så smutsig. Eftersom jag så jävla väl vet,
hur allt egentligen ligger till.
Och att jag är allt annat än duktig.
Men mitt yttre lurar er.
För det är sååå många som fortfarande, år 2011,
tror att en ätstörning. framförallt anorexi, enbart är kroppsligt.
Och bara för att jag inte väger under 40kg längre,
utan är, vad ni kallar det, "normalviktig",
så tror ni automatiskt att jag är "frisk".
Men i mina ögon är jag inte normalviktig,
för dom anorektiska tankarna är lika starka nu,
som dom var för flera år sedan.
Jag hatar fortfarande min kropp,
över allt annat.
I min värld är inget normalt . . .
Och jag, och framförallt min kropp,
vet att jag är långt ifrån "ute ur helvetet".
Anorexin och bulimin är varandras raka motsatser,
framförallt på det området som rör kontrollen.
Där jag genom självsvälten hade total kontroll
på både över min kropp och, vad jag ansåg, mitt liv.
Medans bulimin står för raka motsatsen,
man har ingen kontroll. Överhuvudtaget.
Varje gång man ätit och kräkts,
ända tills det känts som om tarmarna ska komma upp,
så lovar man sig själv, att detta var sista gången.
Men det blir ingen "sista gång".
Helvetet bara fortsätter.
Och hela mitt inre skriker
"Jag vill inte!!!"
men karusellen snurrar på som besatt.
Man förlorar mer och mer kontrollen över allt,
framförallt det som man så innerligt vill ha kontroll över;
maten och ätande.
Jag har på senaste tiden försökt ta upp kampen mot bulimin,
vilket jag även skrivit lite om här i bloggen.
Och vissa dagar går det hyffsat bra,
men så fort nånting i mitt liv inte går som planerat,
då blir allt väldigt jobbigt igen . . .
Det är ett rent och skärt helvete om jag ska vara ärlig.
Dom som varit/är där vet vad jag menar,
dom som inte varit där; jag hoppas ni aldrig hamnar där.
Getingstick och spindelfobi
Detta inlägg kommer dedikeras till mina kära "vänner", odjuren.
Getingar/bin har jag visserligen inte så ont av,
men den som stack mej förut var inge vidare snäll,
för han/hon stack mej mitt i pannan.
"Hej, hej Unicorn" ungefär! nåväl. Det går väl över.
"Jag är inte rädd för dej"
sa jag till getingen/biet och skrattade faran rakt i ansiktet
"HaHAHaHAHA"
Så hon/han flög vidare mot nya stickobjekt.
1-0 till Ceca
Däremot spindlar, fy fan, då är jag allt annat än tuff
(Vilket jag är i alla andra fall menar jag . . .)
Igår nådde jag dock "bottengränsen"
för vad jag kan hitta på när jag ballar ur pga åttabenta odjur.
Mina tidigare spindelrelaterade idiotier
sträcker sej till att få kräkattacker
och till att hoppa av hästen,
springa iväg skrikande, medans spindeln sitter på hjälmen
som sitter kvar på mitt huvud.
Ingen har väl någonsin beskyllt en panikslagen människa
för att tänka logiskt, och jag är inget undantag . . .
Spindlar var det ja . . .
Jag och Micke satt och spelade ett frågespel online, Vetgirig
(Som btw är ett ypperligt tidsfördriv! check it out!)
Jag minns inte vad för fråga, eller vilken kategori det var,
trauman sägs ju orsaka både sinnesförvirring och minnesförlust,
det enda jag minns är att hela skärmbilden fylls upp
av en vidrigt vedervärdig, hårigt hemsk spindel,
varpå jag rycker till och skriker ett riktigt vackert tjejskrik,
börjar gråta och försöker blundande stänga ner spelfönstret
(Det gick sådär . . .)
Allt detta medans min kära pojkvän sitter i fotöljen brevid
och viker sej dubbel av skratt . . .
Googlar man frasen "Man ska roa sin omgivning"
så kommer det nog garanterat inte dröja länge
förän det visas en bild på mej i sökresultatet . . .
Getingar/bin har jag visserligen inte så ont av,
men den som stack mej förut var inge vidare snäll,
för han/hon stack mej mitt i pannan.
"Hej, hej Unicorn" ungefär! nåväl. Det går väl över.
"Jag är inte rädd för dej"
sa jag till getingen/biet och skrattade faran rakt i ansiktet
"HaHAHaHAHA"
Så hon/han flög vidare mot nya stickobjekt.
1-0 till Ceca
Däremot spindlar, fy fan, då är jag allt annat än tuff
(Vilket jag är i alla andra fall menar jag . . .)
Igår nådde jag dock "bottengränsen"
för vad jag kan hitta på när jag ballar ur pga åttabenta odjur.
Mina tidigare spindelrelaterade idiotier
sträcker sej till att få kräkattacker
och till att hoppa av hästen,
springa iväg skrikande, medans spindeln sitter på hjälmen
som sitter kvar på mitt huvud.
Ingen har väl någonsin beskyllt en panikslagen människa
för att tänka logiskt, och jag är inget undantag . . .
Spindlar var det ja . . .
Jag och Micke satt och spelade ett frågespel online, Vetgirig
(Som btw är ett ypperligt tidsfördriv! check it out!)
Jag minns inte vad för fråga, eller vilken kategori det var,
trauman sägs ju orsaka både sinnesförvirring och minnesförlust,
det enda jag minns är att hela skärmbilden fylls upp
av en vidrigt vedervärdig, hårigt hemsk spindel,
varpå jag rycker till och skriker ett riktigt vackert tjejskrik,
börjar gråta och försöker blundande stänga ner spelfönstret
(Det gick sådär . . .)
Allt detta medans min kära pojkvän sitter i fotöljen brevid
och viker sej dubbel av skratt . . .
Googlar man frasen "Man ska roa sin omgivning"
så kommer det nog garanterat inte dröja länge
förän det visas en bild på mej i sökresultatet . . .
Ceca-trippen, dag tjugo
Dag 20 – Min favorit film
Min absoluta favoritfilm är "Pay It Forward"
(Trooor detta "ämnet" kom med på förra Ceca-resan oxå,
så det blir lite av en upprepning)
Jag tror jag sett filmen runt 20 ggr,
och jag gråter lika mycket,
om inte ännu mer, för varje gång jag ser den.
Nu när jag vet vad som händer,
så börjar jag nästan gråta innan jag tryckt på playknappen. haha
Min absoluta favoritfilm är "Pay It Forward"
(Trooor detta "ämnet" kom med på förra Ceca-resan oxå,
så det blir lite av en upprepning)
Jag tror jag sett filmen runt 20 ggr,
och jag gråter lika mycket,
om inte ännu mer, för varje gång jag ser den.
Nu när jag vet vad som händer,
så börjar jag nästan gråta innan jag tryckt på playknappen. haha
Ceca-trippen, dag nitton
Dag 19 – En bild på det jag köpte senast
Kanske inte så överraskande att jag köper nagellack . . .
Det är förresten mitt absoluta favorit-toplack!
Mavala's Quick minute-finish
Kanske inte så överraskande att jag köper nagellack . . .
Det är förresten mitt absoluta favorit-toplack!
Mavala's Quick minute-finish
Ceca-trippen, dag arton
Dag 18 – Vad jag åt idag
Jag ogillar skarpt frågor som rör mat,
. . . framförallt idag
Så jag säger "Pass" på denna dagens ämne.
Hoppas morgondagens "ämne" blir mer intressant,
och att jag kanske ser lite ljusare på livet.
Yeah right, som om det skulle ske
ungefär . . .
Over and out .
(Jag vet att jag är fruktansvärt bitter idag,
borde låsa in mej i ett sortimentskåp
och försöka sortera upp mej själv)
Jag ogillar skarpt frågor som rör mat,
. . . framförallt idag
Så jag säger "Pass" på denna dagens ämne.
Hoppas morgondagens "ämne" blir mer intressant,
och att jag kanske ser lite ljusare på livet.
Yeah right, som om det skulle ske
ungefär . . .
Over and out .
(Jag vet att jag är fruktansvärt bitter idag,
borde låsa in mej i ett sortimentskåp
och försöka sortera upp mej själv)
En önskan om att kunna andas
Somliga dagar är värre än andra.
Vissa kan jag ta mig igenom
utan för mycket skråmor
Medan andra önskar jag
att jag verkligen slapp genomlida
Dagar där jag inte,
hur mycket jag än försöker,
kan se någon form av ljus.
Utan bara önskar mig
långt bort ifrån allt.
Jag försöker andas,
men det går inte
Mina andetag fastnar någonstans
mellan lungorna och halsmandlarna
Kväver mig själv till döds.
Sådant som för andra funkar
utan någon större ansträngning
Blir för mig som att bestiga berg,
ett Mount Everest x 100.
Utan syrgas
och utan någon form
av skyddsutrustning
lämnas jag ensam till mitt öde.
Luften blir bara tunnare och tunnare,
och jag glömmer mer och mer bort
hur man gör för att andas.
Kylan biter tag i mitt skinn,
tränger sig in på djupet
Fryser blodet i mina ådror till is
förvandlar tårarna på mina kinder
till klara kristaller
med rakbladsvassa kanter.
Ångesten griper tag
med sina vassa klor
sliter bort alla rationella,
förnuftiga och logiska tankar.
Tömmer själen på all kraft,
all ork, all vilja
Lämnar efter sig
ett hyperventilerande skal.
Vissa kan jag ta mig igenom
utan för mycket skråmor
Medan andra önskar jag
att jag verkligen slapp genomlida
Dagar där jag inte,
hur mycket jag än försöker,
kan se någon form av ljus.
Utan bara önskar mig
långt bort ifrån allt.
Jag försöker andas,
men det går inte
Mina andetag fastnar någonstans
mellan lungorna och halsmandlarna
Kväver mig själv till döds.
Sådant som för andra funkar
utan någon större ansträngning
Blir för mig som att bestiga berg,
ett Mount Everest x 100.
Utan syrgas
och utan någon form
av skyddsutrustning
lämnas jag ensam till mitt öde.
Luften blir bara tunnare och tunnare,
och jag glömmer mer och mer bort
hur man gör för att andas.
Kylan biter tag i mitt skinn,
tränger sig in på djupet
Fryser blodet i mina ådror till is
förvandlar tårarna på mina kinder
till klara kristaller
med rakbladsvassa kanter.
Ångesten griper tag
med sina vassa klor
sliter bort alla rationella,
förnuftiga och logiska tankar.
Tömmer själen på all kraft,
all ork, all vilja
Lämnar efter sig
ett hyperventilerande skal.
Ångestepidemier
Ångestepidemier raserar
uppbyggda försvarsmurar
Tårarna bränner
innanför svedda ögonlock
Panikskrik fastnar
i min ärrade hals
Tankar som irrar runt,
utan någonstans
att höra hemma
Tankar som trasar sönder
det som redan innan var trasigt
och ruinerar det
som kunde blivit bra
Omedvetet förstör jag
för mig själv
när jag blundar
för sanningen
uppbyggda försvarsmurar
Tårarna bränner
innanför svedda ögonlock
Panikskrik fastnar
i min ärrade hals
Tankar som irrar runt,
utan någonstans
att höra hemma
Tankar som trasar sönder
det som redan innan var trasigt
och ruinerar det
som kunde blivit bra
Omedvetet förstör jag
för mig själv
när jag blundar
för sanningen
Ceca-trippen, dag sjutton
Dag 17 – En person jag vill byta liv med för en dag – och varför
Hmm.. Jag skulle väl egentligen inte vilja byta liv med någon speciell,
inte för så lite som en dag iaf
(Känns inte som man skulle hinna med så mycket under en dag)
Men att under kanske en månad byta liv med en "frisk" person,
att få må "bra" ett litet tag hade inte vart helt fel . . .
(Helst hade jag ju alltid viljat må bra,
men frågar var ju inte av den sorten att det hade vart ett rimligt svar)
Fast å andra sidan, jag hade inte klagat om jag en endaste dag
kunde få slippa jagas av ångestdemonerna,
slippa känslan av värdelöshet som jämt och ständigt skaver inom mig.
Men jag vet att det är en önskan som inte är genomförbar överhuvudtaget.
Sen skulle jag även kunna tänka mej byta liv med herr Reinfeldt,
just av ovanstående orsaker.
Jag hade gillat att han kunde få prova på hur det är att vara jag,
hur det är att leva i otryggheten och oron för framtiden
som hans blåa jävla regering är med och skapar.....
Hmm.. Jag skulle väl egentligen inte vilja byta liv med någon speciell,
inte för så lite som en dag iaf
(Känns inte som man skulle hinna med så mycket under en dag)
Men att under kanske en månad byta liv med en "frisk" person,
att få må "bra" ett litet tag hade inte vart helt fel . . .
(Helst hade jag ju alltid viljat må bra,
men frågar var ju inte av den sorten att det hade vart ett rimligt svar)
Fast å andra sidan, jag hade inte klagat om jag en endaste dag
kunde få slippa jagas av ångestdemonerna,
slippa känslan av värdelöshet som jämt och ständigt skaver inom mig.
Men jag vet att det är en önskan som inte är genomförbar överhuvudtaget.
Sen skulle jag även kunna tänka mej byta liv med herr Reinfeldt,
just av ovanstående orsaker.
Jag hade gillat att han kunde få prova på hur det är att vara jag,
hur det är att leva i otryggheten och oron för framtiden
som hans blåa jävla regering är med och skapar.....
Ceca-trippen, dag sexton
Dag 16 – Innehållet i min väska
(Blir bara ett inlägg idag, orkar inte ta igen alla missade,
så ni som läser får helt enkelt hålla er tillgodo
med ett litet brejk på ett par dagar där.
Se det som så, resan blir ju ett par dagar längre på så vis,
och vem vill INTE "resa" med en Ceca lite extra?! haha)
Eftersom jag är tjej, så innehåller min väska iprincip allt möjligt
(och omöjligt med för den delen)
Orkar inte rota ur allt för att fota,
men jag fick ju en likadan "dagsrubrik" förra Ceca-resan,
så jag slänger upp den istället.
För det skiljer sej inte så mycket! haha
Presentkorten och kvittona är dock borta,
och säkerligen ersatta med annat bös. haha
(Blir bara ett inlägg idag, orkar inte ta igen alla missade,
så ni som läser får helt enkelt hålla er tillgodo
med ett litet brejk på ett par dagar där.
Se det som så, resan blir ju ett par dagar längre på så vis,
och vem vill INTE "resa" med en Ceca lite extra?! haha)
Eftersom jag är tjej, så innehåller min väska iprincip allt möjligt
(och omöjligt med för den delen)
Orkar inte rota ur allt för att fota,
men jag fick ju en likadan "dagsrubrik" förra Ceca-resan,
så jag slänger upp den istället.
För det skiljer sej inte så mycket! haha
Presentkorten och kvittona är dock borta,
och säkerligen ersatta med annat bös. haha
Valborgsfirande och kass uppdatering
Det har visst blitt ett par dagars avbrott i mitt bloggande,
och "Ceca-trippen", men får tagga till och bättra mej nu i veckan! =)
Helgen har vart över förväntan faktiskt,
annars så tenderar ju Valborg gå lite över styr . . .
I fredags så var jag på fest hos min kompis (och granne) Jenny,
träffade en himla massa trevligt folk och hade en hel del givande disskutioner,
alltifrån piercingar till politik.
Blev rätt så sent, när jag började hicka som ett jävla fyllo
så ansåg jag att det var bäst att kasta in handduken och gå hem!
Sedan att jag sätter mej vid datorn när jag kommer hem är väl inte så smart,
jag borde skaffa alkolås på datorn och mobilen . . .
Men skitsamma, jag hade kul, och folk har i sin tur kul åt mitt fyllesnack
en "win-win situation" helt enkelt! =)
Igår vid fyratiden ungefär,
så drog jag med Jenny, Cicci och Thomas till Slottskogen,
där vi mötte upp en hope med folk.
Hade väldigt trevligt där med,
det blev dock kallt väldigt fort,
så nästa gång ska jag ha med mej ett gäng filtar . . .
Det var faktiskt sjukt lungt i Slottskogen iår,
vad jag har förstått så brukar det bli en hel del stök där på Valborg.
Det var nog mitt respektingivande yttre som fick folk att hålla sej i skinnet. ^_^
Vart dock en äckelgubbe som inte fattade vad
"Dra åt helvete" "Försvinn" "Sluta följa efter oss" etc. betydde.
Va lite sugen på att ta Jennys brännbollsracket,
för att se om han fattade vad det betydde.
Men eftersom jag är snäll så gjorde jag inte det,
utan sa istället ett gäng väl valda ord. haha
Idag har jag dock ont i hela kroppen,
det är inte så himla bekvämt att sitta på hård mark i flera timmar
+ att min rygg VERKLIGEN inte gillar det...
Sedan så har jag ett skavsår på lilltån,
eller ja, rättare sagt, min lilltå ÄR ett skavsår.
Första gången varje vår som jag går barfota i Converse
så får jag diverse skavanker på fossingarna.
Men sen får man elefanthud och tål allt! haha
Nä, nu ska jag göra nåt vettigt.
Typ fortsätta läsa Harry Potter eller nåt sånt!
Tjingtjong!
och "Ceca-trippen", men får tagga till och bättra mej nu i veckan! =)
Helgen har vart över förväntan faktiskt,
annars så tenderar ju Valborg gå lite över styr . . .
I fredags så var jag på fest hos min kompis (och granne) Jenny,
träffade en himla massa trevligt folk och hade en hel del givande disskutioner,
alltifrån piercingar till politik.
Blev rätt så sent, när jag började hicka som ett jävla fyllo
så ansåg jag att det var bäst att kasta in handduken och gå hem!
Sedan att jag sätter mej vid datorn när jag kommer hem är väl inte så smart,
jag borde skaffa alkolås på datorn och mobilen . . .
Men skitsamma, jag hade kul, och folk har i sin tur kul åt mitt fyllesnack
en "win-win situation" helt enkelt! =)
Igår vid fyratiden ungefär,
så drog jag med Jenny, Cicci och Thomas till Slottskogen,
där vi mötte upp en hope med folk.
Hade väldigt trevligt där med,
det blev dock kallt väldigt fort,
så nästa gång ska jag ha med mej ett gäng filtar . . .
Det var faktiskt sjukt lungt i Slottskogen iår,
vad jag har förstått så brukar det bli en hel del stök där på Valborg.
Det var nog mitt respektingivande yttre som fick folk att hålla sej i skinnet. ^_^
Vart dock en äckelgubbe som inte fattade vad
"Dra åt helvete" "Försvinn" "Sluta följa efter oss" etc. betydde.
Va lite sugen på att ta Jennys brännbollsracket,
för att se om han fattade vad det betydde.
Men eftersom jag är snäll så gjorde jag inte det,
utan sa istället ett gäng väl valda ord. haha
Idag har jag dock ont i hela kroppen,
det är inte så himla bekvämt att sitta på hård mark i flera timmar
+ att min rygg VERKLIGEN inte gillar det...
Sedan så har jag ett skavsår på lilltån,
eller ja, rättare sagt, min lilltå ÄR ett skavsår.
Första gången varje vår som jag går barfota i Converse
så får jag diverse skavanker på fossingarna.
Men sen får man elefanthud och tål allt! haha
Nä, nu ska jag göra nåt vettigt.
Typ fortsätta läsa Harry Potter eller nåt sånt!
Tjingtjong!