Julhelvete och ångest

Som vanligt vid dessa tider, så toppnoteras min ångestkurva
och paniktåget går, så att säga, över "Sans och Balans-rikets" gränser.
I nordlig riktning, utan någon ytterligare gräns i sikte . . .
Och det är för mig bara till att gilla läget och åka med,
för jag har glömt bort vart bromsen sitter.

Mest går jag omkring i ett halvdrogat töcken och önskar inget hellre
än att någon ska komma och ta mig med nånstans långtlångt bort.
Men det sker inte, så jag trycker i mig ytterligare en narkotikaklassad,
förmodligen ganska så beroendeframkallande tablett
och försöker förgäves le.
Det känns som om mitt leende liksom har fastnat i mina tänder,
och varje fejkat skratt får bitter magsyra att välla upp i min mun.

Jag kan inte minnas när jag senast sov hyffsat okej,
(för helt okej har jag inte sovit på många många år)
detta till trots att jag nu fyrdubblat mitt intag av lugnande kvällen.
Men trots det så vaknar jag varje natt
helt genomsvettig av panikdrömmar,
med ångesten hamrande i bröstet
och kräkreflexer i halsen.

Vedervärdigt .



"Fru Hjärter Dam står stel och sjunken ner i dyn
och hon väntar på ett stjärnfall i skyn
Inte för att hon vill önska sig nånting
Nej, hon önskar ingenting
Men hon vill se att det som glittrar mest ska falla"

Lars Winnerbäck - Julgröten






Just DIN kommentar är värdefull för mej! ♥


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Förbjud pälsfarmerna - skriv på namninsamlingen! Djur är INTE kläder!!