Ceca - tankar om livet i allmänhet

Blötdjur och snorhala löv

Idag har jag vart ute i skogen med min halvgalna hund.
Hon blir helt tossig av lycka
när hon får ränna runt i skogen,
upp på kullar, ner i "vattenpölar",
över stockar och gärdsgårdar.
Hämta pinnar (läs; mindre träd)
och försöka springa mellan mattes ben
med pinnen (trädet) i munnen.
Vilket resulterar i att mattes ben viker sej lite,
och hon snart är lika blöt som hunden .
Upptäckte även att man halkar lätt
på våta höstlöv . . .
Och att en blöt hund är underbart duktig
på att skaka av sej geggigt vatten
och halvmultnade löv
så nära sin lilla oskyldiga matte som det bara går . . .
Men, vad gör man inte för dom små liven?

Jag var iaf torr om fötterna när jag kom hem,
tack vare mammas stövlar
Resterande jag var väl lite halvblöt .
Behöver väl inte säga
att jag inte direkt blev TORRARE
när jag sedan skulle duscha av Kira?