Lördag. no more no less

Lovade ju skriva lite om hur "Muppmötet" var,
igår hade jag noll motivation till att blogga,
så det får väl bli nu då!

Jag fick åka hemifrån i väldigt god tid,
för att vara helt säker på att komma fram i tid.
Jag ser alltid till att ha god tid på mej,
eftersom stress är något som jag inte funkar ihop med.
Då kommer ångesten 100 ggr värre,
och jag fastar i ritualer.
Jag kom dock till habiliteringen lite drygt tre kvart för tidigt,
men jag gick in för att anmäla mej iaf.
Men, när jag kommer in i väntrummet så sitter det
ca 10 stycken dreglande CP'n och jollrar.

(Jag har ABSOLUT inget emot folk med CPskador eller liknande,
jag vill bara inte likställas med en sådan,
vilket jag väl visserligen INTE gör,
men jag har lite CP-fobi tror jag . . .
och så gillar jag inte dregel)

Så jag vände i dörren och tänkte åka hem,
men jag fick talat mej själv till sans,
efter en halvtimmas promenad runt kvarteret...
Sedan kom jag lagom i tid till att det skulle börja.
Verkade vara en salig blandning människor,
vilket är ytterligare ett exempel på hur olikt en ASdiagnos
ter ser från person till person.
Det fanns även ett par som hade "vanlig" högfungerande autism,
som till mångt och mycket är väldigt likt Aspergers.

Vi fick mest presentera oss,
berätta lite om vad vi gör och så.
Och, för första gången tror jag,
så kände jag mej inte lika obekväm med att prata
inför en grupp som jag brukar göra.
Tror det mycket hade att göra med att dom som var där
inte heller var några super-talare ...

Dom som höll i gruppen gick även igenom lite fördelar med en
neuropsykiatrisk diagnos,
för det finns faktiskt en hel del fördelar som vi har,
som inte "normala" har.
Sedan så finns det en uppsjö nackdelar,
som hindrar mer än vad fördelarna öppnar för
så att säga ...

På det stora hela så var det en intressant kväll,
får se hur det kommer gå nästa gång,
kanske kan klara av att INTE åka hemifrån med flera timmars tidsmarginal...

Har även börjat läsa en bok
"Nördyndromet" av Inger Jakalas.
Känner igen mej så sjukt mycket i den,
är du intresserad av att veta mer om aspergers som "sjukdom",
så kan jag verkligen rekommendera den!
Det är så himla mycket saker från min barndom/uppväxt
som faller på plats, ju mer jag läser,
och ju mer jag lär om min diagnos.
Så många "exter/ideér" som jag hade,
som drev mina föräldrar till vansinne,
har lixom fått en förklaring.
Det VAR inte mamma och pappa som uppfostrat mej "fel",
JAG vad inte ett alien, jag var bara lite speciell.
Och är väl det än idag kanske.
haha

Kan ta ett par exempel som drev framförallt mamma till vansinne;
En rätt vanlig sak för personer med en autismspektrumstörning
är att man ogillar kläder som är obekväma,
man går gärna i samma kläder,
och man hatar när dom inte sitter som dom ska
Eller har lappar/knölar/sticks.
När jag var liten så hatade jag raggsockar. Dom stacks.
Jag hatade även vanliga hederliga "tennisstrumpor",
för längst fram, i hörnen lixom, så satt det alltid knölar
som blivit när dom fästat trådarna.
Så jag klippte helt enkelt bort knölarna,
vilket självklart resulterade i två stora hål längst fram på sockan.
Tvättrådslappar var en annan sak som saxen fick råda bot på,
men för en liten femåring med en stor sax,
så blir det gärna en del tyg som åker med lappen bort.
Vilket även det resulterade i hål. Många hål
(+ en ganska irriterad mamma som inte visste hur plagget skulle tvättas)

Än idag har jag svårt med kläder som sitter åt,
skaver, kliar osv.
Lappar klipper jag fortfarande oftast bort.
Stickade plagg skyr jag som pesten,
dels för att det sticks.
Sen för att det gnisslar så när man biter i stickade saker,
framförallt om det är av yllegarn.
"Men bit inte i det då?!" tänker ni nu.
Det är lättare sagt än gjort säger jag då.
Tvångstankar är oxå vanligt bland oss "aspies",
i väldigt varierande grad.
Som det är nu anser jag mej inte störas så mycket av mina tvång
Så länge inget i min vardag rubbas vill säga,
för då blir dom värre . .

Ja, det var lite snabbt om lite diverse.
Nu orkar jag inte skriva mer,
för då vet jag inte hur jag ska avsluta

Men, som jag skrev ovan, läs boken "Nördsyndromet"
om du vill veta mer, eller bara är nyfiken i allmänhet!

Postat av: Rebecca

svar: thi hi så kan man också göra XD

2010-10-04 @ 13:56:09
URL: http://www.majlov.se


Just DIN kommentar är värdefull för mej! ♥


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Förbjud pälsfarmerna - skriv på namninsamlingen! Djur är INTE kläder!!