Skavsår och splitter

Dagens klagomål går utan tvekan till mina fötter,
som för tillfället är prydda med ett antal "fina" skavsårsblåsor.
Jag hatar att mina fötter är så förbannat kinkiga . . .
Än så länge är åtminstone alla blåsor hela,
fasar för när dom kläcks . . .


Idag har jag vart på möte på habiliteringen,
angående vad dom kan hjälpa mig med osv.
Det gick rätt så bra, fick prata med en trevlig "gubbe".
Vad dom kan hjälpa mig med vart väl kanske lite luddigt,
eftersom ingen verkar anse sig kunna "hantera" min ångestproblematik.
Är jag ett så fruktansvärt hopplöst fall?!


För tillfället känner jag mig ganska så splittrad.
Jag är egentligen rätt så glad just nu, tror jag
Åtminstone lyckas jag intala mig själv det.
Men det ligger små rosentaggar under huden
som skaver och inte riktigt låter mej slappna av.
Jag kastas brutalt mellan hoppfullhet och hopplöshet,
från svart till vitt och mellan mörka gråskalor
till lite ljusare sådana.


Med ena foten på vardera sida
av en till synes bottenlös avgrund
försöker jag panikslaget hålla balansen
Jag försöker desperat finna en stabil grund,
något starkt att hålla tag i
Försöker hindra mig själv från att falla


Men ångesten och rastlösheten
får det att krypa under huden på mig
Ord och tårar samlas på hög
och jag glömmer återigen bort hur man andas.






Just DIN kommentar är värdefull för mej! ♥


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Förbjud pälsfarmerna - skriv på namninsamlingen! Djur är INTE kläder!!