Kontroll

Jag såg , på mamma's inrådan, en dokumentär på 3'an igår, 
om Linda Lampenius och hennes väg genom ätstörningarna . . .
Mycket av det hon sa, kunde lika gärna vart mina egna ord,
och berättelser ur mitt liv.


Jag är egentligen väldigt delad i min uppfattning om sådana program.
Av flera orsaker. 
Dels för att jag inte vill bli påmind om det som
varit.
Men också för att jag inte vill bli påmind om det som
är
Det som faktiskt är mitt helvete, fortfarande, varje dag
Hur mycket jag än försöker le och förneka för mej själv.


Men, något som för min del ibland är ännu svårare och jobbigare,
det är när jag får kommentarer om hur "frisk" jag är nu,
och hur duktig jag är som tagit mej ur skiten.
Det får mej att känna mej så misslyckad,
så falsk och så smutsig. Eftersom jag så jävla väl vet,
hur allt egentligen ligger till.
Och att jag är allt annat än duktig.
Men mitt yttre lurar er.
För det är sååå många som fortfarande, år 2011,
tror att en ätstörning. framförallt anorexi, enbart är kroppsligt.
Och bara för att jag inte väger under 40kg längre,
utan är, vad ni kallar det, "normalviktig",
så tror ni automatiskt att jag är "frisk".


Men i mina ögon är jag inte normalviktig,
för dom anorektiska tankarna är lika starka nu,
som dom var för flera år sedan.
Jag hatar fortfarande min kropp,
över allt annat.
I min värld är inget normalt . . .
Och jag, och framförallt min kropp,
vet att jag är långt ifrån "ute ur helvetet".


Anorexin och bulimin är varandras raka motsatser,
framförallt på det området som rör kontrollen.
Där jag genom självsvälten hade total kontroll
på både över min kropp och, vad jag ansåg, mitt liv.
Medans bulimin står för raka motsatsen,
man har ingen kontroll. Överhuvudtaget.
Varje gång man ätit och kräkts,
ända tills det känts som om tarmarna ska komma upp,
så lovar man sig själv, att detta var sista gången.


Men det blir ingen "sista gång".
Helvetet bara fortsätter.
Och hela mitt inre skriker
"Jag vill inte!!!"
men karusellen snurrar på som besatt.


Man förlorar mer och mer kontrollen över allt,
framförallt det som man så innerligt vill ha kontroll över;
maten och ätande.


Jag har på senaste tiden försökt ta upp kampen mot bulimin,
vilket jag även skrivit lite om här i bloggen.
Och vissa dagar går det hyffsat bra,
men så fort nånting i mitt liv inte går som planerat,
då blir allt väldigt jobbigt igen . . .

Det är ett rent och skärt helvete om jag ska vara ärlig.
Dom som varit/är där vet vad jag menar,
dom som inte varit där; jag hoppas ni aldrig hamnar där.




Just DIN kommentar är värdefull för mej! ♥


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Förbjud pälsfarmerna - skriv på namninsamlingen! Djur är INTE kläder!!